Har ni märkt det? Vad fort man anpassar sig till en vädertyp? Nu har det varit "ostadigt" några dagar, här i Uppsala i alla fall, och nu känns sommaren låångt borta. Långa kvällar - ja, men det fattas mig att dagarna nu inte är fina. Den vackra tiden är över. Känns det som. Så här års har jag alltid känslan av - det har gått för fort. Daagarna möörknar minuut för minuut, sommaren är kort. Nåja, lite är det kvar.
Jaha, och så sitter man då här. Hustrun skjutsar ner barnen till Linköping på grönbete. En hel dag ledigt. Och inget som måste fixas. Läge för en 18-hålare på nån trevlig bana runtikring. Men blir det det? Nä-ä.
Varför det då?
SVINGBYTE
Är det fjärde svingen i år? Men jag var tvungen. Det kändes bara fel. Så senast nu gick jag tillbaka till basics. Fortfarande rotera magen. Men fokusera bort överkroppen, låt armarna hänga ner. Och ha en korrekt baksving.
Så det blir rangen istället, och antagligen nån niohålare.
Det här kommer aldrig göra mig till en femhandicappare. Men om det kan man säga två saker : För det första, skall man bli bra skall man ha haft mamma och pappa som dragit med en på golf vid tolv års ålder. Eller så skall man ha spelat hockey. Jag har neither. Så det är lika bra att pula. Är säker på att jag har roligare så här än om man gick hos en pro stup i kvarten och hade hcp 7 istället för 13.
No comments:
Post a Comment