Eftermiddagens niohålare var faktiskt en rikig höjdare. Var snortidigt på jobbet och kunde med gott samvete vara på banan innan de flesta slutat jobbet. Underbart, underbart väder. Gick i bara T-shirt, ett milt solsken.
Rundan började med två birdies. Utan greenträff. En långputt från metern in på foregreen, och sen en underbar liten pitch på tvåan där revbenen inte låter mig orka fram de 177 metrarna med järnfyran.
Kom ner på jorden med en bogey efter ett toppat inspel, efter en klocka till driver. Men sen par. Sen tuffade det på lite knackigare. Bra utslag, men de korta järnen svek. Många bunkerbesök och få träffade greener. Men låg i alla fall på 2 över inför nian.
Nian på kåbo är trång, och utslaget hittade skog. Träffade bunker, det hela resulterade i en dubbel, trist avslut.
Men ändå en härlig runda. 70 minuter nio hål. Vackert väder. Alla gamla tanter och farbröder släppte snällt. Kom med förtjusta utrop över ens inspel. Och 4 över på nio är bogeygolfaren nöjd med. Hade de två dubblarna varit par så....
Driven funkade oklanderligt. Långa järn hyggligt. Medicinbollstanken funkar. Dock är det knepigare med de korta järnen. Har en tendens att toppa eller dra den till vänster. Måste nog jobba mer med höften.
Närspel hyggligt i alla delar. Framförallt längdkänslan i puttern sitter bra.
No comments:
Post a Comment