Det är lite så, att de avlidna skall bli några slags vackra små helgon. Som historieintresserad rent allmänt tycker jag det är ytterst olyckligt. Man vill förstå forntiden som den verkligen var. Och vad det gäller golf är det inte annorlunda. Man ser namn som Demaret, Bobby Jones, Walter Hagen och Tom Morris som några slags ofelbara små golfhelgon, kanske man vet att Bobby Jones kastade klubbor som ung, men annars bara romantiskt dravel.
Tänkte nu, då jag kan anses blivit en smula... rutinerad att bidra lite, till att avkanonisera och avromantisera de spelare jag såg på 80-talet. Såg en del golf live då, oftast SEO som på den tiden hade en helt annan kvalitet på startfält än vad Nordea Masters har nu.
Jag lägger upp det som så, att jag använder en liten defekt min hjärna har, nämligen den spontana taggandet av medmänniskor som den utför. Jag sätter ofta ett "mentalt öknamn" på personer jag ser offentligt, och det gäller också golfare. Utgår från det öknamn jag gav spelaren och beskriver den.
"Grinolle" - Howard Clark. Jävlar vad den mannen gnällde och var otrevlig
"Lutet" - Mark James. Gick alltid med armarna framför sig i någon slags framåtlutad position, gav honom ett lätt gorillaliknande intryck.
"Sprätten" - Sam Torrance. Han gick välfriserad med en liten penna bakom örat. Liksom med magen först och fötterna slängande, gav ett intryck av att vilja vara några decimeter längre än han var.
"Surove" - Ove Sellberg. Berodde egentligen enbart på att han svor åt mig en gång då jag utan att göra något tokigt råkade uppta en del av atmosfären som han ansåg sig behöva. Lätt att ge ett dåligt intryck, Ove, och svårt att fixa det. Var nere med frugan på PGA National för några år sen. Då hjälpte han oss ur hissen som fastnat. Räknas på plussidan. Funderade på att påpeka det för direktör Sellberg men avstod.
"Arganders" - Forsbrand må ha blivit frälst på äldre dar men han hade inte en särskilt gudsfruktig vokabulär i förhållande till sin egna golf i yngre dar. Men en kille som det var kul att följa.
"Snällkrister" - Krister Kinell. Såg han några gånger, maken till sympatiskt person på golfbanan får man leta efter. Om man skull få den där drömfyrbollen skulle nog han vara med. Tillsammans med Kjeldsen och nån annan.
"Old Grumpy" - Montgomery, förstås. Det får inte bli som så, att han bara går till historien som mannen som vann Europatouren och aldrig vann major. Blev alltid lika glad då han blev tvåa. Maken till osympatisk typ på banan får man leta efter. Hade helst velat att publiken skulle ha fallit ned på knä och bugat sig i takt med att han kom gående längs fairway. Han må vara en habil kommentator nu men han var ett *sshole som spelare i förhållande till publiken i sin krafts dagar.
Naturligtvis mina personliga intryck, Montgomery kanske klappade hundar och små barn på huvudet, vad vet jag...
No comments:
Post a Comment