Sen gick sommaren... och hösten är snart slut....?

Jag kom ur rytmen... uppdaterade den här webbloggen ganska flitigt ända fram till sommaren. Sen, under semestern var det inte så mycket golf, mycket bortrest osv... Andersgolf glömdes bort.

Augusti kom, och åter mer golf, men det blev inte att jag kom in i loggandet. Sen gick axeln sönder. En gammal yrkesskada. Riktigt tråkigt, hade i september hittat försommarformen och gick riktigt, riktigt bra. Men det var bara att lägga klubborna på hyllan

Vila. Men jag ville verkligen vara med på Höstslaget på Ekerum, och jag åkte ner, efter att inte rört en klubba på mer än en månad. Axeln var inte mer än nästan bra, så jag fick snickra ihop en sving med kort follow-through. Lite Calle P-sving. Men det gick förvånansvärt bra.

Höstgolfen, för andra året näst sista helgen i oktober, på Ekerum var ett lika underbart event som förra året. Golf i dagarna två, singeltävling lördag, foursome söndag. Inte blev det några märkvärdiga scorer från min sida, men det var mest tack vare puttningen. I och för sig skar jag väldigt många slag, men det var nog mest för att jag inte vågade slå igenom. Men ett par underbara höstrundor, tolv-tretton grader varmt bland gulnande löv och långt bättre golf än jag vågat hoppas på.

Sen blev det faktiskt några hål i dag. Första november. Har inte spelat i november sen 80-talet. Klart njutbart väder med sol och tio grader varmt. Fullt med folk på Kåbo! Hann bara 4 hål på lunchen, men vilka hål! Har stått hemma och tränat sen release, funkade från slag ett. Gå ner på linjen och känn händernas sena release hela vägen, se bollen när releasen kommer och följ igenom med kroppen.

Närspelet, inga bekymmer, både putt och chip satt. Däremot lite tveksam från 50 meter. Behöver tränas på i vår.

Blir det mer golf i år?

Käringjakten tre över

Är man uppe med tuppen som jag är, är man inte så bekymrad av startförbud, bollrännor och guvetvad. Men nu är det plötsligt en skock damer parkerade vid första tee. 05.55. Gökottegolf - start 6, tydligen. De vänliga gökottorna lät mig dock smita ut innan tävlingen började, måste varit min charm. Kåbo tillåter att man går ut på både 1, 5 0ch 8, vilket damerna utnyttjade för nån slags shotgun.

Alltnog, trots blickar i nacken fick jag iväg mitt bästa utslag i år på ettan. En enkel wedge och birdien var ett faktum. Sen ramlade det på lite sådär. Järnen var inte riktigt skarpa och det blev lite chipptvåputtar. Spelar man själv, är rak och stark så ramlar det på och damerna var på 7:an då jag kom ikapp de som startat på 5:an. Så man fick ta det luugnt på slutet. Med resultat att jag gick de sista 4 på par. En uunderbar wedge från vänster ruff till 40 cm var höjdaren.

Summa sumarum tre över. Golf ärinte så svårt i alla fall..... när man får spela ofta.

Men drivarna kommer, sakta men säkert. Järnen är inte knivskarpa men inget problem. Lite självsäkerhet till, så. Och puttarna kommer, de också. Körde hela rundan med att titta på boll och smeka iväg den med sweetspot.

Bra score trots mediokert spel....

Det märks att man spelar mycket nu. Fastän varken järnen och långputtarna kändes tipptopp så gick det bra. Runda i gryningen. Låg och drog mig vid kvart över 6, funderade på om jag skulle orka upp, men funderade inte länge.

Järnen var lite halvknackiga i början, då räddade säkert närspel. Var 4 över efter 5. Drivern hade då varit stabil. Sen kom självförtroendet med en bra järnnia. Koncentrationen "högt" - dagens svingräddare. Sen tre par på raken. tvåputt på 6:an, rätt nära birdie. Bra järnåtta på 7:an, Bra chip på 8:an. Sen trodde jag järnsexan skulle nå över skogen fast den var lätt skuren. Men icke. Bakom träd. En treputt från greenkant, dagens enda dåliga kortputt gav dagens enda enpoängare.

Men 6 över. Utan att det kändes märkvärdigt. Kanske man blir singel om man får spela så här pass ofta. Kåbo har fått arrende till slutet 2007....!!!

Men drivern är bra, bara jobba vidare på synk mellan påtryck o fade.
Järnen - blev bra med "hög" balanspunkt
Långputt - Titta på bollen och smek iväg. Gick bra på övningsgreen efteråt.
Kortputtar - 1234-rytm - men ha "hög" balanspunkt och SLÅ bollen i hål.

Ups and downs men mest ups....

Morgonrunda, 6.30. Som vanligt lugnt och behagligt på Kåbo. Nu är det kortärmat redan från start.... Varma dagar... Banan är i Kanonskick, det brukar den tydligen vara i Juli. Inget att skylla på.

Och två birdies på 9 hål duger för mej... Järnåtta och flaggträff på ettan, järnåtta till 40 cm på femman. Ytterligare ett par... Det här hade kunna bli något riktigt lågt om det inte varit för lite järnsläpp på 2-3. Svingtapp. Dubbel och trippel. Men 7 över är bättre än HCP i alla fall. Kul att spela golf nu... Det mesta funkar ganska bra.

Drivern behöver bara synkas mellan påtryck med höft och fade. Skulle man behöva styvare skaft?
Järnen, svingen klickar ibland, men inte mycket att mickla med. Det är bra som det är.
Är fortfarande i valet och kvalet mellan att titta på boll eller hål vid långa puttar. Vill nog nå fram till nån teknik som låter mig titta på bollen och ändå inte lägga 9-metersputtar 2 meter kort....

Sänkning.....

Jahapp då var det då äntligen dags för en 18-hålare. Kåbo som vanligt, och som vanligt i underbart väder.

Och som vanligt var det stabila järn och ostabila långa puttar... Det som gav den lilla kicken nu var att nu satt drivarna. Kontrollerad fade, våga tryck på lite med höfter.

Första nio - Gick med goda vännen. Arla morgonstund... Några få par, några få dubblar. Det kunde nog blivit lite bättre om jag fått med mig järnåttan. Saknade den mest vid greenkant, min vanliga chipklubba. Nu blev det med 9-an och många var för långa.

Andra nio - Med kompisens charmerande hustru. Spelade mycket stabilt, det var bara långputtarna som klickade. Allt annat gick helt ok, och det blev sju över på dessa.

Sammantaget sänkning, nu är det 14,6. Det är helt ett resultat av att för första året på länge få spela lite mer kontinuerligt. Även om det blir mest 9-hålare så är det inte alltför många dagar mellan rundorna....

Närspel - score

Kvällsrunda m. god vän. 21.00. Vacker sommarkväll, det gäller att suga på de här karamellerna. Inte helt tomt, men folk släpper igenom smidigt. Inga surgubbar på Kåbo.

Den här svingtanken med att "sätta upp och slå det man satt upp" börjar skaka lite. Mycket sneda slag, men rätt bra bollträff. Några fina i början i alla fall. Särskilt långa/mellanjärn.
Drivern får jag ingen ordning på, mycket slice och skuret vänster.

Men puttarna bra! Tittar på hålet när jag puttar = längden blir skaplig på de längre puttarna. De korta enligt tempo 1-2-3-4. Titta hål, titta boll, fram, bak. Tips från golf.se. Funkar faktiskt bra. Känns lite osäkert förstås.

Hålet vi tar med oss - 18:e. 220 m drive till vänstersidan, kontrollerad fade. Sandwedge från ca 60 till 2 m. En putt förbi. Bra par.

Före dagislämning

Uppe med tuppen, slog ut 05.45. Lite blåsigt men fint väder annars, kanske 12 grader. Kul att gå ut samtidigt som banskötarna startar jobbet, har fått bra kontakt med deras guru. Bra kille. Kåbo har aldrig varit bättre.

Ja, svingen håller i sig. Sätt upp och slå igenom det du satt upp i baksvingen. När jag blir feg märker jag att jag skär vänster - inte vrider upp och slår igenom? Peter Hedbloms farsa märkte ju det på knodden när han gick med Tiger, det är nog ungefär samma sak.

Så järnen - ingen fara på taket egentligen. Drivern, lite samma sak misstänker jag, slår och vrider inte igenom med rätt självförtroende. Överlag spelet på banan rätt ok, låg oftast i greenkant eller precis på. Har man 14 så är det ok.

Puttningen - lite bättre. Kollade de där videotipsen på golf.se. Tror framför allt jag skall ta till mig det där "utan dröjsmål". Jäklar vad man kan stå och tänka mycket dumt över en putt....

18 poäng, på handicap. Ingen succe men helt ok. Hemma och drog upp ungarna ur säng vid kvart över sju.

Mycket bättre..

Stod hemma på tomten och provsvingade, hittade tillbaka. Det gäller att få med sig det man satt upp i baksvingen ner och hela vägen, att känna svingen i toppen. Våga slå.

På kvällen (21.10-22.15, vacker sommarkväll, så skall golf vara) visade det sig att det funkade, det jag tänkt på. Vågade inte slå ut helt, med resultat skuret höger på en del, men mängder av bra järnslag. Och till och med en 230-drive. Long time coming.

Puttningen åtminstone halvhyfsad. Svårt att få rätt träff, antingen lätt på hand och två meter förbi, eller "toppad kort"

Sunkrunda

Tidig runda, stel, stel... Ingen kontakt med svingen alls. Sätter upp som Couples men känner inte nersvingen. 14 pinnar på 9 hål, bedrövligt. Bara chippningen funkade. Vacker morgon i alla fall.

Back to the old drawingboard....

Tidig, bra morgonrunda med en 10:a

När man kommer till Kåbo GK kl. 06.20 ser man bara bollar av kategorin "ensamma herrar i eller kring medelåldern", konstigt.... Jag fixade en till.

Solig och fin morgon, lite blåsigt och kallt precis i början, men från 5:an i kortärmat. Suck. Idag har det vänt. Hur överlever man vintrarna? Nåja, bäst att njuta nu när det är fint. Sommaren är kort, Daagarna mörkna minuut för minuut.

Svingen satt där. Gäller bara att hålla kvar känslan av att "sätta upp klubban i toppen av baksvingen". Tänk Couples. Bra hålla koncentrationen på balansen vid huvudet istället för bollen. Så järnen funkade, med en svacka på ett par hål, då jag ville göra det för "bekvämt". Har någon märkt att en "bekväm" sving är mycket nära en socket? Skumt.

Tvåsiffrigt. på 3:an. 10. Det var länge sen. Hamnade i sidovattenhinder, slog mig ännu längre ner i det när jag skulle ur. Droppade, hamnade i bunker, träffade clean, socket bakom ett träd, träffade trädet, dålig chip. Ja, lite så....

Men de sista 5 på par lindrade. Längdkänslan på puttarna börjar stämma, men det är golfens svåraste moment. Ingen tvekan om det. Mycket som dart. balansen uppe i huvudet, koncentration på målet exakt vid tillslag.

Hålet vi tar med oss från morgonen : 7:an, lite drygt 300 m, smalt.
Järnfyra utslag, hamnade i fet ruff, satt ner. 135 kvar. Bra, bra järn 8, 1.5 meter kvar. Satte puttern säkert för birdie

Första rundan, allt ok utom längdkontroll i puttarna

Vacker sommarkväll på Kåbo. 9 snabba hål fr klockan 21. Faktiskt lite kö, många som vill hinna med en snabb kvällsrunda, mest ensamma pappor....

Kom med svingtanken "Tänk toppen på baksvingen och låt inget störa", då adresseringen färdig. Fungerade mycket bra. Allt järn var klockrent och rakt så länge jag slog med den tanken. Drivarna återhållna, får inte releasen timad. Det där med "bollen vid vänsterfoten och träffa på uppväg", Det är egentligen skumt. Tillslaget borde bli efter att square nåtts, om man inte glider fram i svingen... Men hyggliga drivar ändå, ca 200 och inte alltför snea.

Men: Hur får man längdkänsla i långputtar!? Hopplöst att känna längden! Tänkte : Håll koncentrationen på hålet och putta fram dit. Funkade inte alls. +-2m på allt... mängder av treputtar. Trist när man träffat green på många hål.

Men igen : Det viktigaste för att en runda skall kännas lyckad är att svingen sitter. Och det gör den. 18 poäng trots rutten puttning.

Hålet vi plockar med oss : 8:an, 306 m. Lite skyad drive, 125 m kvar. Klockren järnnia med självförtroende, 40 cm från nedslagsmärke, pinhigh. Sänker 1,5 metersputtern säkert, mitt i kopp.

Fantastiskt att komma in 22.40, Bara kortärmat och shorts, dimmorna har börjat lägga sig, men bollarna hittas enkelt.

Nu startad.....

Då har vi startat denna webblogg. Den skall vara en dagbok för mitt golfande, där jag sparar tankar efter rundor och rangebesök

Jag har två mål med detta:

1. Följa upp mina tankar och kunna gå tillbaka i tiden för att hitta rätt/fel och på så sätt förbättra mitt golfspel.

2. Visa vad jag skriver för omvärlden - Kanske ge förströelse, förhoppningsvis motivera andra golfare att göra något liknande.

Ty en golfares inre är ju som ett hav av våldsamma känslor. Man meckar och man donar. Än går det bra och då är allt enkelt och självklart, än är man på träskets botten....