Friday, March 31, 2017

Lite minnen från tidiga golfvårar förr

Då jag började spela, på 80-talets början norr om Stockholm började alltid året med en sväng till Ulriksdal som alltid öppnade först av alla, kanske runt 16 april. En liten skitbana, men alla var som nyutsläppta kalvar. Sedan Viksjö, banan var som en leråker hela maj,

Efter några år byggdes Tumba-tältet i norra Stockholm, och det var ju käckt att slå lite vintertid även om det ofta visade sig finnas en hook gömd efter de där första 50 metrarna.

Jag flyttade till Linköping vid mitten av 80-talet och där vann man någon vecka på vårkanten. Vi åkte ofta ner till Jönköping, minns att jag spelade där, på sommargreener och sommarteer redan i mars. Kändes lite kontinentalt.

90-talets senare del innebar flytt till Karlstad och småbarnsår. Det var inte så mycket fokus på tidig golf de åren, har inget som helst minne av att försökt kommit ut tidigt och så.

Sedan millenieskiftet är det Uppsala. Småbarnsår i början där också. Men då hade vi Kåbo GK alldeles nära inpå, bara en kilometer från Uppsala slott, och där kunde man redan i mars gå ut och spela, om man spelade från ruffen. Det fanns en stor driving range-anläggning där det nu finns ett köpcentrum vid södra infarten, den öppnade riktigt tidigt, och det var där man slog årets första slag.

Nu sen allt stadsnära golfrelaterat lagt ner och lagts på is i Uppsala så är det bilen ut till Upsala som gäller. Självplock på rangen tidigt på våren, lilla pay och playbanan öppnar då snön är borta. men de bättre banorna tar rätt lång tid på sig, oftast en bra bit in i april, om inte maj.

Thursday, March 30, 2017

Tourerna vecka 12

Egentligen bara en stor begivenhet den här veckan. Matchspelet WGC på Austin. Vilken kanonbana de hittat. Gillade i och för sig Arizona, men den här är vassare. vackert, böljande skogslandskap, som kommer ner till coloradofloden några hål på slutet.

Norén igång, och tog sig till kvartsfinal med fint närspel. Men där blev DJ för svår. Han var för svår för alla. Inklusive den annars numer hypade Jon Rahm. Ledde alltid med rätt många slag, för att sen ha en liten svacka i mitten, och sedan att dra ifrån igen. Gjorde, som han själv sa i segerintervjun, inga misstag. Är ganska överlägsen världsetta nu.

  • Annars, lite intervjuer med Tiger, som verkar rätt modstulen och får sin ryggskada nu att låta kronisk. Men han skall ändå försöka komma till Masters.

Sunday, March 26, 2017

Första vårrundan, lilla banan.


Jahapp då var det dags för årets första Sverigerunda. 13 hål på lilla banan. Klockan sju sommartid var jag på plats, uppenbarligen långt före alla andra. Lite is i backen men helt ok. Gick rättså bra. Par på knappt hälften av hålen. Startar med fötterna och drar igenom med allt i synk. Greppar som Fredrik lärde mig men vågar inte riktigt få fram händerna så långt. Närspel ett skämt på de här greenerna förstås. Men kul att lira igen!

Grågrönt som sig bör under första vårrundan. Längre än så här har inte våren kommit i Uppsala!

Och lite is kvar här och var. Men det smälter fort nu!

Tuesday, March 21, 2017

Tourerna vecka 11, damer och gubbar också.

Vecka 11 hade ingen Europatourtävling, allt fokus på API, Arnold Palmer Invitational, den här gången då utan Arnold. Som avled för en tid sen. Väldigt mycket nostalgi förstås, som sig bör. Vad det gäller spelet så var lite olika gubbar uppe och högg, men Kisner såg ut att ha spelet under kontroll då de sista nio började. Men det blev lite för många bogeys, och det blev ett ganska tätt race mot slutet, med Rory som attackerade bakifrån, och både Kisner och Charley Hoffman med mot slutet. Men lite i skymundan sänkte Leishman en lång putt för eagle på 16:e, visade sig räcka för seger.
Det har inte varit någon vidare svenskperiod bland elitherrarna och inte heller denna vecka. Stenson missade cuten och Noren hamnade 49:a. Måste tycka att Bay Hill är lite småtrist. Man kommer inte ihåg ett enda hål till nästa år. Tror den kommer bli en i flocken nu, det var Arnie som var tävlingen.

Däremot ett par bra resultat annorstädes. Anna Nordqvist vann i Arizona, sköt bland annat en 61;a tredje dagen. Persson, som tydligen siktar på att bli nye Langer kom trea på Seniortouren i Europa. Stabilt.

Lite vid sidan av var det väl inte så upphetsande, men ett par coolingar:

  • Cody Gribble, från Texas, som gick fram till en alligator och ruskade om den. Såg inte helt smart ut, men ganska coolt.
  • Phil var hos Feherty,  underhållande att lyssna på. Han är intensiv, Phil. Och såg rätt ball ut i skinnpaj.

Saturday, March 18, 2017

Första egna golfen... sen 9 januari.



Då var snön hastigt och lustigt borta, här i Uppsala, och det blev årets första sväng till Upsala. Vädret skapligt, kanske 5 grader och lite halvklart. Hade sett på siten att rangen hade självplock och att lilla banan var öppen. Knallade bort till lilla banan. Naturligtvis fullt med folk. Så jag gick bara ett par var 1+9, minislinga.. Hyggliga slag, raka men ganska korta. 

Stora stängd, när öppnar den och mellanbanan?


Sen en sväng till rangen. De första tappra på plats, kostar inget, man får gå ut och plocka. Först lite halvhyggligt, men sen började det funka bra! Tog korrekta greppet med "händerna långt fram. till toppen. låter klubban falla lite, drar på med benen, och sen kan jag dra igenom överkroppen på McDowellmaner. Gav bra träffar. Lovande!

Men alltså, nu är det, om inget bakslag kommer, och det gör det ju. Igång.

Tuesday, March 14, 2017

Tourerna vecka 10 och lite annat...

Det var en riktigt het avslutning på Copperhead i Florida. Adam Hadwin, med ett oroväckande skägg, och det unga superlöftet Patrick Cantlay gick ut jämsides på sistahålet. Cantlay, som verkat grymt fokuserad drog ned den i bunkern i ett rätt svårt läge, och Adam Hadwin, Kanadicken, kunde vinna på ett säkert par. Stenson gjorde en habil om inte inspirerad insats och blev sjua. Han har blivit värsta topp-tiomaskinen. Påminner inte så lite, scoremässigt om sin också Fedexcupvinnande kollega Furyk. Många topplaceringar, få vinster. Det är nån Woods/Reedgnista som saknas...

Indian Open såg jag faktiskt inte mycket av, SSP, kul att uttala på Ståckhålsmska ledde alldeles för klart och försvarade sin titel. Fahrbring fick största checken för året med en 13:e plats.

Det mest notabla inom tourvärlden var väl:

  • Att Cantlay tycks kommit igång. Ännu en rygg i fokus, förutom Tigerns. Han var ju högre rankad, Cantlay, än Spieth under hela amatörtiden, men har haft en svår skada på en kota i ryggen. Håller han kommer han bli en kraft att räkna med. Jävlar vilket fokus den pojken hade!
  • Tigerns rygg, som sagt, tackade nej till Bay Hill, framförde ursäkterna för att han inte kan vara med på Arnies tävling året efter hans bortgång. Thomas fick faktiskt ta lite skit för att han inte är med där utan skall på bröllop. Lite väl hysteriskt.
  • Stensons tvååriga dotter Alice som rymde från mamma och sprang ut till pappa mitt under spelet




Tourerna vecka 9

En stor tävling och en liten. Det var en succeartad premiär för WCC i Mexico City. Banan, Chapultepec, säg det tio gånger snabbt, visade sig vara en kanonbana och tävlingarna blev fina. Tyvärr drack Stenson kranvatten och fick Montezuma på sig, så något svenskt att tala om blev det inte. Istället en ganska tät avslutning, där Scousen Fleetwood drog i en fin sistaputt och tvingade DJ att spela bra på sista. Det gjorde han, Dustin Johnson vann igen, och befäste sin ställning som världsetta.

Småmysig tävling på ganska trevlig bana i Johannesburg. Alexander Björk låg bra i topp hela veckan, gick ut i ledarboll men föll tillbaka en smula. Dock en fin segercheck med femteplatsen. Vann gjorde den långtslående boern Dean Burmester, första segern på Europatouren, överlycklig.


  • Det intressantaste som hände lite vid sidan var väl Montezumas påverkan på Mexicotävlingen...

Wednesday, March 01, 2017

Avromantisera Golfhistorien lite...

Det är lite så, att de avlidna skall bli några slags vackra små helgon. Som historieintresserad rent allmänt tycker jag det är ytterst olyckligt. Man vill förstå forntiden som den verkligen var. Och vad det gäller golf är det inte annorlunda. Man ser namn som Demaret, Bobby Jones, Walter Hagen och Tom Morris som några slags ofelbara små golfhelgon, kanske man vet att Bobby Jones kastade klubbor som ung, men annars bara romantiskt dravel.

Tänkte nu,  då jag kan anses blivit en smula... rutinerad att bidra lite, till att avkanonisera och avromantisera de spelare jag såg på 80-talet. Såg en del golf live då, oftast SEO som på den tiden hade en helt annan kvalitet på startfält än vad Nordea Masters har nu.

Jag lägger upp det som så, att jag använder en liten defekt min hjärna har, nämligen den spontana taggandet av medmänniskor som den utför. Jag sätter ofta ett "mentalt öknamn" på personer jag ser offentligt, och det gäller också golfare. Utgår från det öknamn jag gav spelaren och beskriver den.

"Grinolle" - Howard Clark. Jävlar vad den mannen gnällde och var otrevlig

"Lutet" - Mark James. Gick alltid med armarna framför sig i någon slags framåtlutad position, gav honom ett lätt gorillaliknande intryck.

"Sprätten" - Sam Torrance. Han gick välfriserad med en liten penna bakom örat. Liksom med magen först och fötterna slängande, gav ett intryck av att vilja vara några decimeter längre än han var.

"Surove" - Ove Sellberg. Berodde egentligen enbart på att han svor åt mig en gång då jag utan att göra något tokigt råkade uppta en del av atmosfären som han ansåg sig behöva. Lätt att ge ett dåligt intryck, Ove, och svårt att fixa det. Var nere med frugan på PGA National för några år sen. Då hjälpte han oss ur hissen som fastnat. Räknas på plussidan. Funderade på att påpeka det för direktör Sellberg men avstod.

"Arganders" - Forsbrand må ha blivit frälst på äldre dar men han hade inte en särskilt gudsfruktig vokabulär i förhållande till sin egna golf i yngre dar. Men en kille som det var kul att följa.

"Snällkrister" - Krister Kinell. Såg han några gånger, maken till sympatiskt person på golfbanan får man leta efter. Om man skull få den där drömfyrbollen skulle nog han vara med. Tillsammans med Kjeldsen och nån annan.

"Old Grumpy" - Montgomery, förstås. Det får inte bli som så, att han bara går till historien som mannen som vann Europatouren och aldrig vann major. Blev alltid lika glad då han blev tvåa. Maken till osympatisk typ på banan får man leta efter. Hade helst velat att publiken skulle ha fallit ned på knä och bugat sig i takt med att han kom gående längs fairway. Han må vara en habil kommentator nu men han var ett *sshole som spelare i förhållande till publiken i sin krafts dagar.

Naturligtvis mina personliga intryck, Montgomery kanske klappade hundar och små barn på huvudet, vad vet jag...