Mer högtravande om Nordea Masters-besöket

Hur är det att se på en golftävling? Hur gestaltar sig upplevelsen av att se en golftävling? Av den kaliber som Nordea Masters nu en gång är, även om tävlingen krympt lite genom åren, Sveriges stora golfevenemang. Och hur var egentligen denna söndag?

Ja, det första som möter en är en massa tjusiga bilar på en åker som används som parkering. Porsche Cayennarna var väl så frekventa som V70, tyckte man. Och folket lite tjusigt, så där. Märkeskläder och snygga frisyrer. Kommentarerna som man snappade upp under promenaden till banan lite glassiga. Kanske.

Men väl insläppt så blir stämningen genast en annan. Golfen tar över. Det blir mer en gemensam stämning. Spelar ingen roll om det är Arlandastad eller Bro Hof. Det är tävlingen som är fokus. En del hänger med bättre, en del sämre. Många av de vackra flickorna i publiken känns lite ditsläpade av sina pojkvänner, men verkar ändå följa tävlingen med intresse. Man hör spritt mummel om Colsaerts ruskigt långa drives, hur det går för Stenson.

Det är kallt i luften, den friska vinden känns komma från polartrakterna. Ibland är det skönt, en kvalmig 25-gradersdag är inget att gå omkring i golftävlingar på. Man undrar hur folk på de här tävlingarna i Texas står ut. Men ibland får man dra på sig sin träningsoverallsjacka. Reagerar folk på att det är Stadium och inte något tjusigt märke?

Men inte fel väder för en golftävling. Ett försommarvacker dag i Mälardalen, visst känns Bro Hof lite som en gräddbakelse i det ganska lågmälda mälarlandskapet, men det är fint, med den fortfarande skira grönskan, och Mälarens vatten i fonden.

Man försöker liksom greppa hur bra de här spelarna egentligen är, jämfört med den bogeyhacker av normal klass man själv är, men det är svårt. Det är liksom lättare på TV. Skulle vara kul att gå en runda med nåt proffs av den här kalibern, på en bana man känner till. Nu blir det lite surrealistiskt, man kan liksom inte leva sig in i att de är så pass duktiga. Det känns lite som en slump att de faktiskt går runt och gör birdies och par stup i kvarten. Känslan är att de bara råkar träffa så där bra och att resultaten blir så bra som de blir.

Men tävlingen blir mer påtaglig, trots att man ingen Göran Zackrisson har. Man känner nerven i slagen, ser spelarnas ansiktsuttryck. Kanske framför allt Lasse Jensen, som gör sin bästa tävling. Och man imponeras av att de inte missar, trots den ökande spänningen mot slutet.

Logistiken, publiken, bajamajorna... själva arrangemanget som sådant känns väl fungerande. Det finns liksom en service-hub mitt i banan där en massa hål möts. Köerna till bajamajorna flyter effektivt och det är rent och fräscht, nån slags desinfektionssprit istället för tvål. Man behöver inte köa särskilt mycket för sin ramlösa och sin macka, och de som serverar är glada och trevliga.

Mest synd tyckte jag om ett sädesärlepar som helt klart har tänkt att bygga bo i en bevattningshistoria på marken invid 16:e green. Går oroligt omkring med bomaterial i näbbarna och väntar på att alla dessa människor skall försvinna. Eller har de tänkt sig något träd bakom och vädjar till människorna? Man vill säga till dem - välj ett annat ställe, längre in i skogen. Här kommer ni inte få lugn och ro.
Men andfamiljerna i dammen vid 17:e verkar inte ha någon större rampfeber, simmar lugnt omkring bland människoskaror hojtande och klappande i takt med högtalarna som meddelar att den ena efter den andra nu kommer fram till 18:e green.

Roligast är faktiskt att se de riktigt långtslående. Vet inte varför, man ser ju egentligen inte hur långa slagen är, bara att den ena är längre fram än den andre. Kanske är det något man inbillar sig. Men det är stora, granna pojkar som Colsaerts eller Quiros. Och det är liksom ett annat tryck då de drar iväg slagen. Men SÅ hårt ser det inte ut att vara. Ibland spelar man med yngre, vältränade juniorer som verkligen tar i och verkligen ser ut att smälla till bollen. Det ser hårt och långt ut. De här spelarna liksom bara gör sina rörelser, alltid samma och bollen bara försvinner...

Men spelar man golf och gillar att titta på tourerna ibland tycker jag att man skall åka och titta på en tävling, det är en annan dimension. Trots att man inte har Göran Zackrisson.

Kollade Nordea Masters på plats

Lasse Jensen var en trevlig bekantskap

Jaha, Nordea Masters på Bro Hof, bara ett, låt vara rätt långt, stenkast från Uppsala. Klart man åker dit. Roligast se sista dagen, parkerade bilen vid Bro Station och knallade bort de få kilometrarna. Förbi alla Porschar och BMW-ar. Och en kyrka.

Slank in lagom till att ledarbollen gick ut. Gick med Fitzgerald en bit, otroligt säker med järnklubborna. Men en liten plutt är det. Norén trodde jag skulle se mer fit ut, men han var rätt liten han också. Han var lite all over the place men sina slag. Gick sen mest med Colsaerts, bra tryck i den kanonen, och den här Lasse Jensen i samma boll var väldigt säker. Colsaerts rörde inte en min, kändes lite diva, men han var sevärd, stort klös till karl, även om han är lite barbapappa. Jensen gav ett sympatiskt intryck. Och man märkte hans glädje efter sista putten, han kom tvåa. Kollade lite snabbt på hans tidigare resultat, och checken är vad han brukar dra in på 2-3 år. Nog lyckligaste checkkontoutragsläsaren av alla. Vad Fitzpatrick fick, han van förresten, var nog mer fikapengar. Matthew Fitzpatrick, förresten... det är ett namn som gör sig bra på Axxfdd english. Testa!

Såg Stenson som hastigast mot slutet, Jaquelin, hans spelpartner var dock mer sevärd, otroligt skön sving den mannen har. Men mest karismatisk var nog ändå Robban Karlsson. Det är verkligen en stilig karl, utan att jag är lagd åt det hållet. Westwood såg ut som en liten luffare bredvid. Quiros skulle nog vinna armbrytingstävlingen om de hade nån men slog otroligt snett de få slag jag såg med honom. Såg inte lika respektingivande ut då han smällde iväg bollen som då Colsaerts gjorde det. Många kilometer blev det på pulsklockan, och mycket stående. Roligast är att följa med bollarna och hitta sådana vinklar att man verkligen ser slagen. Bro Hof är bra på det sättet. Allt praktiskt funkade skapligt, bajamajor, vägar att gå, grejer att köpa, även om ramlösorna måste vara dyrare än på operakällaren. Fick konstigt nog en jättemacka för ungefär samma peng.

Det var lite kallt. Ingen sån där enorm publiktillströmning, men man såg ju skapligt i alla fall. Det kändes lite avslaget. Undrar om det blir någon mer stor tävling på Bro Hof. Men att se live-golf rekommenderas varmt.

Tourerna vecka 21 och den magiska releasen

Nej, Spieth höll inte, och det som strulade på Masters strular fortfarande. Det gör mig glad på ett sätt. Att det är golfsvingen med stort G och ännu större S som äger i golfen. Det räcker inte med psyke och bra puttning, det är att äga denna magiska sekund under impact och vad som föranleder den som är golfens magi och storhet. Och Jordan har helt enkelt tappat svingen. Ut på gräsmattan därhemma med plastbollar och förstå, förstå, tänka, tänka är vad som gäller. I deras fall har de väl nån svingtaliban som hjälper dem.

Superkul att Sergio vann Byron Nelson! Det var en riktigt svettig drive han slog på omspelshålet, underbar dramaturgi. Koepka hade inte riktigt puttningen, och han är väl helt enkelt numret mindre än Sergio, trots svällande biceps. Antar att Sergio börjar tänka US Open nu... Men där är det nog Rory och Jason som är solklara favoriterna.

Rorys seger på Irish på K-Club var en typisk Rory-seger. Inga clutchputtar där, då Knox utmanade. Det var monumentala inspel mot par-femmorna 16 och 18. Den på artonde framkallade ett vrål som nog hördes till Dublin. Tap in för eagle. Lite sådär smånyfiken, går nordirländare hem sådär okomplicerat hos folk i republiken? Var för ett par veckor sedan i Dublin, Englandsälskandet står inte direkt skrivet på väggarna... Men Rory hade garanterat publiken på sin sida. Den segern lär han nog ranka högt uppe bland majorvinsterna.

Inga svenskar gjorde något nämnvärt.

..........

Hade en fin räcka rundor, 5-6 stycken med ett "genomsläpp av kroppen" genom release. Men det strulade lite onsdagens kvällsrunda och det var ut på gräsmattan med plastbollarna för att fila lite. kunde syntetisera ut lite vad som funkat, och det är verkligen planet in mot bollen och en naturlig handledsrelease. Händerna skall liksom naturligt korsas genom impact. Mycket Sergio, faktiskt. Runda söndag morgon, funkade riktigt bra, med det vanliga mullret i svingen hål 6-8.

Hmm... skakar lite...

Ännu tidigare på banan, vaknade av mig själv så att jag var ute vid mellanbanan redan klockan tjugo i sju. Blåste kallt gjorde det, faktiskt lite på gränsen ett par hål. Ensam, högt tempo, skönt!

Och spelet stämde, dock med lite skak på de senare hålen. Ett par duffar, nån slice. Gick bra allra sist i alla fall. Det är lite att man bara vill langa iväg bollen, då svingen känns stabil. Fokuserade mer på slutet, tryckte verkligen i från toppen och sista järnfyran hamnade i bakkant av green. Skönt.

Äckligaste bollen jag spelat på? Hittade en "Callaway supersoft". Kändes som att putta på en squashboll. Helt omöjlig.

Har tredje dagen av Players inspelad, himla trist att se Blixt rasa på 13:e. Men hans sving är ju inte i PGA tourklass riktigt. Day känns som benhård världsetta nu, har lämnat Spieth och McIlroy en liten bit efter sig. Han har liksom inga svaga delar, och det är väldigt sällan det blir katastrofer, ens små.
Grymma greener, verkar vara snabbt som asfalt.

Försökte memorera 14 och 15 för kommande år, 14 är med bunker längs hela vänstersidan, och 15:e är en sån där sned riskreward lite.  TiVo äger, i alla fall. Om man bara kunde ställa snabbspolningsmedbildhastigheten.

Nåja, en veckas jobb igen. Får se om det blir väder för en sån där episk klockanniorunda på kvällskanten.

TRE svalor kanske gör en sommar

Tredje rundan med fungerande sving... kan det vara så att man... kommit på något som fungerar?

Nåja, det är ungefär så, att jag inte kunnat spela så himla mycket golf senaste tiden, det har varit för mycket annat. Men nu kom jag ut klockan 7 i morse på Upsalas Mellanbana.  Och svingen fungerar som sagt. Först inte driven, men den kom, den med, och sista hålen blev väldigt angenäma. Hem med ett leende på läpparna efter 70 minuters snabba nio. Lite kyligt, men Handvärmarna från Classe Olsson gör temperaturen rätt ointressant så länge det är frostfritt. I golf - så länge man får spela - hellre för varmt än för kallt, eller hur?


Det jag har kommit på är, lite kort, hur releasen skall fungera. Kan inte beskriva det bättre än att man släpper runt kroppen, eller svingen, eller högersidan eller vad det nu är ned på bollen. Man liksom glider ned. Istället för att "aktivt vrida" något genom impact. Allt vridande ger outside in för mej.

Så nu är det kul med egna spelet.

-------------------

Annars är det skoj med Players. Tog rätt många år innan jag gillade tävlingen, men just att det är en så pass stor tävling på en och samma bana (bara Masters är större, någon skulle väl möjligen kunna påstå East Lake-finalen) gör det skoj, man minns många av de sista hålen. 14 och 15 är lite boring standardutmanandepar4 men annars är downthestretchen superskoj. Förra årets Ricky-inspel på 16:e var nog häftigaste slaget förra året. Då han var så underskattad av kompisarna, ni vet.

Igår gick det nästan för Will Wilcox, mannen med 59'an från Web.com, då han gjorde hole in one på ikoniska 17:e. Ok att det måste vara trede bästa stället att göra HIO på (efter Augustas 12:e och Phoenix 16:e) men reaktionen var liiite överdriven. Eller... ? Klart, då man får lite tv-tid gäller det att utnyttja den, typ.

Jonas Blixt, mannen med stabila puttern och ostabila svingen är väl med, och det är ju vackert så. Stenson passade på att missa andra raka cuten. Två svalor gör väl ingen vinter. Antar jag...

Ett inlägg från förra året som var bra...

Satt och kollade tillbaka i bloggen lite. Det här inlägget från nästan precis ett år sen förtjänar en repris. Lite om hur det är med tiden som gått, som golfare som spelat rätt länge. Och även det inlägget ter sig lite åldersdiget ett år efteråt :

.........

4 mars 2015


Tänkte lite på Reed och Poulter i samma slutboll på Honda. Reed som väl är topp-5 nu? Men man minns Poulters optimistiska statement i samma anda för nåt decennium sen, minns ni? Men han nöjde sig inte med topp-5, inte.

Tiden går som sagt. andra lite lösryckta grejer som kanske fallit i glömska:

"Inferior equipment" - då Mickelson anmärkte på Tigers Nikeklubbor som dock visade sig funka rätt bra.

Gnällgubbarna i seklets avslutning - Howard Clark och Monty. Nu sitter man ju nästan och hoppas att det skall gå bra för Monty. Det gjorde jag inte då. Flinade glatt för varenda andraplats han fick i majors. När man hör om "de gamla", för mej typ Hogan, Player osv som hade sin karriär innan man själv började framstår de alltid i nåt slags skimmer. Men de som var med då irriterade sig säkert på en massa grejer med dem.  Kan tro att Monty blir nån slags ikon också, gamla surkartet.

Banbesöken i tidningen Svensk Golf på 80-90-talet. Är det bara för att man läst det hundra gånger till? Men jag minns att det var väldigt trevlig läsning, både så att man kanske blev sugen på att spela, men framför allt var det fina journalistiska alster, trevlig läsning helt enkelt. Sånt upplever jag inte nu då jag läser golftidningarna. Om det beror på artiklarna eller mej låter jag vara osagt.

I min golfs barndom på 80-talet var det först ungefär nu på året det började hända något på tourerna. Och man gick och väntade på att Ulriksdal skulle öppna. Kanske det är samma nu? De brukade öppna nån gång i mitten av April ungefär. Då drog golfsäsongen igång i Stockholmstrakten.

Länge sen sista inlägget nu... tourerna vecka 10 och lite gott och blandat

Jaha, det blev länge sen sist.

Vad det gäller golfen på tourerna blev det Spieth och Day som var höstens män. Spieth slutade året med otroliga två segrar och två andraplatser i majortävlingarna. Satt nu och kollade valspar från förra året , då var han inte så hypad, men det var där det startade. Så två majors och dessutom Fedex cup. Inte undra på att huset han byggde har basketplan och plats för tolv bilar. Day var dock verkligen höstens man, där han faktiskt kom upp som världsetta ett tag och vann PGA Champs på Whistling Straits i en häftig tävling på en riktigt häftig bana vid Lake Michigan.

Vintern har bjudit på en del tävlingar, Spieth började starkt men har kommit av sig lite. Istället var det först Snedeker som spelade bäst, och nu senast Adam Scott som har otroliga 2-1-1 de senaste tre tävlingarna där segrarna är i blytunga Honda och Doral. Putta med kort putter gick visst bra.

Phil har också varit stabil, liksom andra leftykanonen Bubba Watson.

Sista veckans tävling, den på Doral var fin. McIlroy, tänk att man kallade honom golfvmoppen, spelade som i fornstora dagar första tre rundorna, men kunde inte hålla i riktigt. Istället klev de formstarka Bubba Watson och Danny Willett fram men då ännu mer Adam Scott som på sista höll på att gå i vattnet på 18:e, räddade sig med ett fint flopslag och sänkte en femtioprocentare och fick fistpumpa.

Ingen höjdarvecka för svenskarna, Stenson bäst som 28:a.

Men både Scott, Bubba Watson och Mickelson är i vass form, alla tre bevisligen med ett gott öga till Augusta National.

Egna golfen gick väl rätt skapligt ändå. Har kollat en massa svingvideo av Monte Scheinblum och Mike Malaska. Montes baksvingstanke "sätt bara handlederna" är klockren, och tanken att vispa igenom högerhanden. Malaska har tankar om att "vrida om ratten" och att slösvinga med separata armar för att få känslan.

Det blev många rundor på Upsalas Mellan, en kaosrunda på Ullna med känd golfjournalist (ingen upplyftande upplevelse...). Och avslutningsvis en riktig höjdare, en vecka i Spanien, Valle del este, lite ökenbana upp och ned. Och riktigt anständig golf. Gav mersmak!

Det är färre sockets, drivarna och träfemmorna börjar hitta rätt längd, men järnåttor och wedgar är fortfarande sjukt korta!

Två fina morgonrundor och larvmysteriet

Har ni sett de underliga larverna som står upp som pinnar från greenerna? Finns de på era banor (vore kul att höra i så fall). Ska ta med mej kameran i morgon. Men de finns i mängder på Upsalas hemmabana där jag hålls på mornarna. Har funderat på vad det kan vara. De ser lite så där faschinerande småäckliga ut. Men i morse tror jag faktiskt jag fick ett hum om vad det kan vara. På en av de där stack det upp en fjärilsliknande insekt, lite tunnare och skira vingar. Antagligen kläcks de från sina larver så där. Men kan nån botaniskt kunnig meddela mig art?

Två bra rundor sen jag snodde svingen av min låghcp-polare som jag spelade med i tisdags. Mitt pro har pratat om lägen på baksvingen, men det är lätt för en idrottstyp som honom att styra klubba och händer med handlederna. Jag låter istället klubban gå dit, och tar svingen därifrån. Det andra i spelet funkar bra också, 6 över igår, 7 över idag, stort steg framåt. Spelat på samma boll tre dagar nu. Säger nåt.

Gräsklippsmannen blir allt vänligare, småpratade idag. Han parkerade precis bakom mej då jag skulle göra inspelet mot 4:e som är över vatten. Men jag höll nerverna i styr, gjorde en bra greenträff och gräsklippsmannen muttrade uppskattande. Igår tappade jag förresten min vivofit på banan, och gräsklippsmannens kompis, tatueringsmannen hittade den och körde den till mej, tvärs över banan. Sånt värmer, och jag måste hittat rätt ton. Att stå och se stressad ut då de klipper har man inte mycket för i långa loppet.

Skall göra en androidapp förresten, med fokus på hemmabana. Avstånden kan man. Men man vill ha lite schysst uppföljning på rundor man spelat tidigare.  Eller vet ni någon som gjort en sån golfapp redan?

Spel på finbanan, ruttet spel, men bättre idag, gräsklippsmannen tinar.

Hade polaren på besök i går, vi spelade Upsalas stora bana. Kort sagt spelade jag uruselt. Timingen helt off. Drivern funkade väl, med tråkfadear.  Wedgarna får godkänt också. Men ingen höjdarupplevelse. Ett uppsalapar hängde med. Vi skippade korv och kaffe efter nio, betalade sig i ännu uslare spel!

Men bättre nu på morgonkulan. Gräsklippsmannen har blivit riktigt konversabel. Spelet var sådär. Lite rakt över. Tre bollar bortslagna på 9 hål. Tappade min vivofit på banan, men den hittade lyckligtvis en av banarbetarna. Sånt värmer. Hade sett 9 extra håls letande framför mej. Fint golfväder, som de flesta mornar.

Fler svampar, gräsklippsmannen och sköna rundor

Morgonrundor varje dag nu. Oftast hemma igen före åtta. Lugnt och skönt, snabb golf. Indiska paret släpper snällt, men gräsklippsmannen, han som klipper greenerna på mellanbanan kommer alltid farande precis efter mej, känns som han sitter och lurar innan jag kommer till klubben. Och han klipper fortare och fortare för varje dag. Idag skakade jag av mig honom först på femman. Men ganska bra spel idag, bara ett dåligt slag faktiskt. Hittade förutom kantisar årets första Karljohan på promenaden mellan åttan och nian. Får se hur den skall förgylla lunchen.

De har satt upp en skylt på åttan, informerar om en jättegryta vid en bergvägg. Flashback från trean i plugget, inlandsisen och det. Lite coolt i alla fall.

Ett par stämningsbilder, åttan och fyran.

Skön morgonrunda med svapplock

Skön runda på mellanbanan trots plaskvått i gräset efter regnande under natten. Alla bollar stannade med ett plask, ingen rull. Greenerna var dock bra. Inga birdies, men 4 par på 9 hålsrundan, och snabbt spel, 62 min trots ett stopp för kantarellplock mellan 5:an och sexan.

Många greenträffar men den är var knapp! Kratrar för varje träff, vått!

Tidigt på morgonen, långa skuggor. Sista hålet, sista paret...

Morgonrundor i Juli.

Jag slår den bättre och bättre. Tog med mig det jag lärde om grepp och uppställning från Fredrik, pron, skippade hans ideer om takeaway för "vidd", är inte idrottstyp som honom, har inte den handledsstyrkan, låter det vara lite öppet i toppen.. Lade på lite timing, låter höger pectoralis mjukt leda in spåret, låter sen hela paketet flyta igenom impact. Funkar kanom med drivern, bättre och bättre med de andra klubborna.

Bästa rangen, plastbollar mot husfasaden. Jag känner när impact är den rätta.

I morse de nio hålen på mellanbanan på 56 min. En birdie, många missade parputtar. Helt ok runda!

Tourerna vecka 24

Mellanvecka. I Österrike, där Lundberg vann förra året, vann nu Chris Wood efter säkert spel sista dagen. Bourdy som sett ut som säkerheten själv chokade sistarundan.Rafa ryckte upp sig på slutet och kunde nästan hota. Brobergs dåliga runda kom på lördagen, på fredagen spelade han säkert, blev delad 6:a och har snart klarat kortet. Men det känns som om han kan mer.

Väldigt sömnig tillställning, FedEx S:t Jude från Memphis, Tennesee. Fantastiskt stor prissumma för inga toppspelare alls, jo Dustin som lämnade WD. Till slut vann en mycket blyg Gomez från Argentina. Önskar man hade den golfkroppen, ser perfekt ut, kort, kraftig, smidig. Men en mycket sömnig tävling.

Inbee Park vann en tjejmajor. Sponsorerna jublar.

Tourerna vecka 23 (Riktigt bra svenskvecka!!)

BÄSTA SVENSKA VECKAN SEN PARNEVIK-SÖRENSTAMDAGARNA!

Först går Norén och vinner på tråkiga Lakes Course i Bara. (Dock jäkligt trevligt ställe att besöka. Inte var dag man blir hjälpt ur en fastnad hiss av Ove Sellberg...). Inte så sensationellt kanske. Det är lite SM över Nordea Masters nuförtiden. Skulle vara kul att komma tillbaka till den tiden då vi hade Faldos, Montgomerys på besök, minns då jag såg Ballesteros stå på ett ben och slå spikraka järntreor på rangen. Men på banan var han sne. Man kände att han slog ut den i ruffen ibland för att få kul lägen... alltnog:

Bra spelat av Sebastian Söderberg och lokale favvon Dantorp. Trea båda två och Blixt sjua. Han kan ju alltid komma hit om han inte lyckas hålla kortet over there.

Men sen : Memorial, Muirfield Village Ohio , Nicklaus.... där går Lingmerth och vinner sin första tävling. Tät match mot Rose, som det blev. Det är som Lingmerth själv sagt, får han korn på det är han som en liten Terrier. Definitivt en kille för Ryder Cup om han kan få upp spelet ett snäpp. Rose hade en intressant sista runda. På ett par tre var det en kille som skrek precis då han skulle slå bunkerslag, Rose såg INTE nöjd ut. Sen, på 18:e slår han en socket från fairwaybunkern. Bollen far som en projektil och jag har aldrig sett nån bli så hårt träffad som mannen som fick den i skallen. Inte vackert. Nog för att Rose var framme och kollade läget. Men ropade han??

Tourerna vecka 22

Irish open, på tjusiga Royal County Down, med Gorsen blommande och i fullt Nordsjöväder, soligt och regnigt om vartannt, vann den mycket sympatiske dansken Kjeldsen för första gången på länge. Niklas Fasth kom 10:a.

På Byron Nelson i Texas vann grottpecka Steven Bowditch, vann på den green där han tydligen gifte sig nåt år innan. Ingen mer upphetsande tävling. Blixt gjorde hyfsat ifrån sig och blev 30:e, verkar vara lite på väg ur svackan

Anna Nordqvist vann ShopRite Classic i New Jersey. Gör verkligen bra ifrån sig. Hoppas hon kan inspirera några unga golftjejer, återväxten på tjejsidan verkar än sämre än på killsidan.

Tourerna vecka 21

PGA Championship på Wentworth är ofta en fin tävling, men årets upplaga var ingen riktig höjdare. Rätt dåligt väder, och stora dragplåstret Mcilroy åkte ut efter cutten. Kraftige sydkoreanen Ahn Byeong Hun vann ganska säkert. Alex Noren var åter den svensk som gladde mest, slutade 8:a. Robban Karlsson var bra med i början av tävlingen men föll tillbaka.

På Colonial var det ganska spännande på slutet, Chris Kirk, denne - på banan - loje amerikan med den loja svingen satte en måste-parputt på sista för att vinna. Uppenbarligen är det där ett sätt att koncentrera sig på, hav verkar genomtrevlig och normal i intervjuer mellan ronderna.

Lite en mellanvecka igen. 

Tourerna vecka 20

En mellanvecka.

Rory gjorde Quail Hollow ointressant. Drev sönder alla andra och kunde trots medioker puttning vinna komfortabelt. Mest spännande var väl att Patrick Rodgers, nästa collegeförmåga, presenterade sig. Verkar vara modell niceguy-men-inte-moral-majority.  Hårtslående. Ingen svensk utmärkte sig.

I Spanien, Spanish Open, El Prat nära flygplatsen Barcelona var det väl Jimenez som satte mest färg. Blev tvåa, gjorde HIO och eaglar på par-4 hål, moonwalkade. Sergio var oväntat blek. James Morisson, inte precis tourens mest spektaktuläre vann, lite Eutourens svar på Stacy Lewis. Men väldigt glad blev han. Pelle Edberg åter bäste svensk, nu en 10:e plats och start i någon av de senare stortävlingarna.

Tourerna vecka 19

Players, vilken årgång!!
Players Championship är ju den näst roligaste tävlingen på golfåret som årligen spelas på samma bana. Masters är ju masters. Men allvarligt, Sawgrass avslutning är way roligare än den på Augusta. Då man kommit till 17:e där är det ju slut på det göttiga.

Och i är visade sig 16-18 på Sawgrass i sina bästa kläder. Återkommer till det. Det såg lite halvtråkigt ut i början på veckan, bara en massa tråkiga amerikaner i topp. Tiger spelade dåligt, Spieth ännu sämre, McIlroy lyckades inte hitta läsningen på greenerna och Stenson... ja, han har en bit kvar efter all krasslighet.

Men då det blev söndagens sista nio blev det bara roligare och roligare. Sergio tog tidigt kommandot, spelade bort sig lite och det var en skock spelare som låg typ lika. Då klev Rickie Fowler fram. På 16:e, ett underbart långt inspel rakt mot stickan, som han manade på i luften och som stannade för en enkel eagle. Birdie på 17 och 18. på tolv under och han hade satt ribban för klungan som låg på 9-10.  Många försökte, två lyckades. Både Sergio och Kisner, ny bekantskap, rullade i fina birdieputtar på 17:e. Kisner, som gick i ledarboll med sin otroligt loje collegekompis Kirk hade en fin möjlighet för att avgöra på 18:e men missade knappt.

Särspel, Fowler, Sergio och Kisner. 16-18, där Sergio fick tacka för sig. Solen höll på att gå ned. Kisner och Fowler tillbaka till 17. Kisner slår fint, som han gjort två gånger innan, har lite otur och bollen kickar iväg, stannar 4 meter från. Rickie tar möjligheten, smäller upp wedgen till dryga metern ifrån, till rena fotbollsjublet. Rick-ie, Rick-ie...

Kisner missar, Rickie rullar i sin, fistpumpar med ett stort leede, böjer sig ned, njuter av ögonblicket och får snart ge tjejen en riktig smällkyss, till publikens ylande.
Rickie Fowler segrare

Mindre EU-tourtävling på Mauritius där Coetzee vann för andra gången i år. Särspelsseger mot Tor, som varit skadad och gjorde en stark comeback. Edberg - dumt nog utan pannband - var väl med men var veckans svenske chokare och blev 8:a

Veckans snackis var väl just Rickie som av sina peers strax innan Players röstats fram till den mest överskattade eftersom han aldrig vann något stort. Svar på tal omgående...

Fem snyggaste...

Hålen jag spelat:

Obs, som jag spelat. Många har väl spelat Old Head, Kidnappers, Pebble Beach och såna där deluxeupplevelser, men jag har bara spelat vanliga bonnabanor (nåja) och har ett begränsat urval...

5. Första hålet på Halmstad norra. Många besjunger ju tolvan och femton, men det är första som är mäktigast. Lite St Andrews 1/18 varning på den. Brett och mäktigt fält för golf.

4. Walmer & Kingsdown. Mäktigt uppe på kritklipporna. Minns inte riktigt vad hålet heter, men ett är så att man nästan kommer till kanten. Enda gången jag har haft svindel på en golfbana

3. Kullen, Mölle GK, en vacker vandring över huvud taget, men det där stället där man offrar en boll till havet är mäktigt.

2. Måste bli Ombergs det där hålet där green går hela vägen ut i Vättern. Är svag för vätterns östra strand, bodde i Östergötland i många år och det var dit man reste för att se det vackra, Brahehus, Gränna, Omberg, Övralid - med sveriges vackraste kopp kaffe!

1. Måste blir 1/18 på S:t Andrews. Fasen, man fick nästan ståfräs bara av att gå fram dit och kolla på kvällarna. Golfporr.

Och så har vi ju utmedvattenhålet på Lilla Vik, Äppelträdshålet på samma bana, Långa sjö och alla vackra ekar på Åtvid, Ekar också på Kalmar, De bedårande, storslagna vyerna nästan överallt på Grönhögen, 18:e på långe Jan, hoppas de inte har sabbat det, und so weiter und so weiter...

Tourerna vecka 18

Matchspelet WGC.
Senare än vanligt, men ändå en väldigt ruggig tillställning på Harding Park i San Francisco. Såg grått och kallt ut. Inte lika kul tävlingsarena som nere i Arizona, även om det brukade vara snö där bland kaktusarna.

Stenson åkte ut i gruppspelet, har varit så sjuk så. En del schyssta matcher, och några som gick överraskande långt, kanske främst den halvsvenske engelsmannen Willet, med en midlandsdialekt som fasen är svårare att förstå än Jimenez rotvälska.

Jimenez rotvälska ja, den skapade schysstaste rubrikerna i veckan. Då han inte gillade Bradleys dropp knatade han fram och började snacka. Inte underligt att domaren fick lätt panik. Och sen blev först Bradley småsur, Caddien "Pepsi" ännu surare och då den gode spanjoren bad caddien hålla käften körde Bradley amerikanskfotbollstränarställasigansiktemotansikteochskrikaköret. Good show.

Hur som helst, McIlroy lirade inte så märkvärdigt, men lyckades vinna match efter match och så vann han hela skiten. Spieth får ursäkta, Moppen är numeroUno.

Årets första rundor, inte tokigt

Borde få ändan ur och ta en lektion till, men den jag tog i februari, med lite kompletterand svingtips har faktistkt gett lite resultat. För att vara 28 april har jag spelat mycket golf i år.  Först ett par svängar på lilla banan på Upsala, innan jag åkte ner till Öland. Spelade först med kompisen på Halltorp, gick sen en 18-hålare på Saxnäs, där funkade svingen inte alls....

Men sen har jag gjort några fina rundor på mellanbanan, den bana jag är medlem på i år. Huvudnumret var förstås min första eagle på andra hålet nu i helgen. En perfekt slagen j6 som gick i. J6 är bästa klubban just nu, lite lustigt. Det är de korta järnen som är svårast, och jag kommer fortfarande outside-in.

Rent svingmässigt har jag svårt med att förstå var jag skall ta vägen efter den korrekta takeawayen till midjehöjd.  Man vill ju landa "på planet" i toppen, men den här raka vänsterarmen känns obekväm. Och det är svårt att få till rätt start  på nedsvingen.  Lätt tryck i fötterna, samtidigt som man känner takeawayen i armarna. vänsterhanden får inte stanna, flippa och man måste rotera igenom efter impact.
Drivern är hygglig, Långa järnen halvträffade, korta järnen träffar jag rätt bra men de blir väldigt höga och korta.
Börjar hitta känslan i närspelet, handlar om att sätta tillräcklig fart på pitchklubban och rotera igenom. bra längdkänsla i puttarna.

Tourerna vecka 17

Ännu en mellanvecka även om det är fråga om stora prispengar. Volvo China Open i Shanghai vanns av hemmaspelaren Wu Ashun, som kunde riktigt bra engelska. David Howell kroknade, som vanligt, på slutet och blev tvåa. Unga, roligare kinesen Li HaoTang kom åter bra, kan bli nåt den killen. Veckans svensk att ligga bra till inför sistaronden och göra en dålig sistarond var Magnus A. Slutade 8:e. Tre Karlsson klarade cutten i alla fall.

I New Orleans la Justin Rose på en bra sistarunda, sänkte en femmeters på sista och gjorde en snabb fistpump. Visste nog att han satt en siffra som skulle bli svår att nå. Så blev det också. Tringale, Day och Boo hade chansen de sista hålen, Tringale var närmast, behövde eagle på avslutande par 5, men hans avslutande chip stannade bredvid hål.

Ingen särskilt upphetsande bana, ingen särskilt upphetsande sluttamp och inget upphetsande svenskt resultat. Det kanske är lite så nu så här års. Efter vintern och de ganska ouphetsande tävlingarna på amerikanska västkusten och i sydafrika, så är det en hoper häftiga tävlingar i florida med klimax på Augusta. Sen blir det kanske rent naturligt en paus.

Nåja, nästa vecka är det matchspelet i WGC. Brukade det inte gå tidigare? Förra året var det ju Day och Dubuisson. Matchspel är kul att se.

Fem snyggaste...

... svingarna på touren just nu, som jag ser det:

1. Ernie. Still going strong, och även om han är lite rynkig i ansiktet är svingen lika mjuk och len.
2. Osthuset. Effortless.
3. McIlroy. Den enda som verkligen ser ut att klippa till bollen.
4. Billy Horschel. Rapp, elegant sving som passar denna intensiva spelare
5. Adam Scott. Faller för grupptrycket

Tror inte jag lägger upp några Youtubes. Copyright och det.

Tourerna vecka 16

Veckan efter... det blev kanske lite antiklimax med Spieths väl stora seger, Masters blev inte den succé som var på gång. Och veckan efter var lite avslagen. Hilton Head, Furyk lyckades vinna för första gången på länge, såg inget av det.
Kina kollade jag faktiskt, inget mer hårresande, men Apibarnrat tjöt lycklig då han satte birdieputten i särspel nånstans i södra Kina, mot en rätt färgstark ny kines Li Hao-Tong, en intensiv kille med väldigt speciellt leende. Inga större svenska succéer, Broberg var med bra inför sistaronden men föll tillbaka till en 22:a plats.

Roligare - Jesper Parnevik lyckades komma 4:a i en avbruten tävling på Champions Tour. Hans första bra placering på år och dag. Snart behöver han kanske inte fläka ut hemmet för att få mjölk på bordet, soppa i Yatchen och collegeutbildning åt barnen...

Tourerna vecka 15, Masters

Masters blev lite av en antiklimax, Jordan Spieth var helt enkelt för bra. Ett par gånger det sista varvet såg Justin Rose, hans spelkamrat ut att kunna plocka in, men Spieth är brutal med puttern och kunde hålla undan.

Tigern slog i en trädrot på 9:an, slog tydligen nåt ur led, men drog det rätt! Topp-20, bättre än de flesta förväntat sig. Han verkade nöjd själv, kommer inte att spela nu på ett bra tag.

McIlroy spelade en stabil sista runda och blev topp-5

Mickelson gillar Masters, gick rätt bra i näst-ledarbollen och slutade delad tvåa med Rose.

Stenson blev gradvis av med influensan och spelade riktigt bra sistadagen. Ännu en placering på tiotalet.

Blixt verkade fullständigt knäckt i intervjun efter sistarundan. Hur mår han egentligen med sin golf?

Men tävlingen som sådan hämmades av att greenerna verkar ha varit i mjukaste laget, många gjorde väldigt bra scorer, kändes inte som en Major. De får nog göra något åt banan till nästa år, om inte annat får väl herrarna medlemmar dansa anti-regndanser runt klubbhuset veckorna innan.

Många gnällde på SVT's Jonas Karlsson och Stanley, men jag tycker de får rätt godkänt.

Men trist att gå och lägga sig då Spieth träffade green på 15:e, kändes avgjort då. Irriterande pigg på måndag morgon.

Inför Masters, tisdag

Det har varit ett väldigt fokus på stjärnorna de senaste åren inför Masters. Och i år är inget undantag, och det med rätta. Tigerns sena jatack, Mickelsons uppvaknande i sjunde timmen. Världsettans skakiga form. Stensons snuva, som preciis hinner kureras. Und so weiter.

Måste säga att årets masters.com är en glad överraskning. Snygg presentation, som de senaste åren, men också en bra mix på artiklar om olika grejer, inte bara stjärnorna. Men konstigt nog ingenting om själva årets tävling än. Inget nytt om banan, ingen intervju med Hootie(är han fortfarande ordförande?). Det enda man hört om själva tävlingen, förutom deltagarna är att det förväntas regna. Får se om golf.se får upp en sån där trevlig video-inför som de körde inför ett par majors förra året. Riktigt trevlig var den i min humbla opinion.

Skall själv lämna hemkrokarna och lira golf på Öland, och umgås med en gammal polare, som inte lirar golf längre. Men skall nog lyckas lura honom att kolla lite SVT. Mellan whiskytesterna. Och på söndag landar planet vid 19, familjen redan instruerad om att hålla sig borta från TV:n....

Blir fint det.

Tourerna Vecka 14

Riktigt bra upplösning på Shell Houston Open. Johnson Wagner(ingen av mina favoriter i vanliga fall) kunde liksom Jordan Spieth sänka puttar för att nå särspel med JB Holmes som drog på en kaninrunda. Skönt se Wagners reaktion, det gäller mycket för honom, har ingen status på touren. I särspelet åkte först Spieth ut efter att någon tagit kort i baksvingen i bunkern, sedan på hålet efteråt missade Wagner en kort putt och JB Holmes vann.
Jonas Blixt var den enda svensk som klarade cut, lite upp och ned hela veckan och slutade runt 30:e.

Rancho Mirage, tjejernas första Major. Såg inte mycket, men Lincicome fick hoppa i Poppys Pond. Anna Nordkvist topp 5 och Pernilla Lindberg topp 25.

Tourerna vecka 13

Ingen mer upphetsande vecka. Jimmy Stewart vann ytterligare en mindre tävling, Valero Texas Open, ingen svensk spelade särskilt bra. I kungens slott i Marocko kom dock Mikael Lundberg delad 3:a, var med och högg, så man fick faktiskt se honom på viasatten en del sistadagen. Richie Ramsay spelade bra sistadagen och vann.

Tourerna vecka 12

Nästa stora Floridatävling, Arnold Palmer på Bay Hill. Inte lika spektakulär som PGA National eller Doral, men en bana i samma stil, med en hel del vatten och krokodiler. Arnie var med en hel del i rutan, börjar bli rätt gammal och trött nu, men var fortfarande en sann apostel för spelet.

Stenson ännu mer i fokus denna vecka. Var helt klart den vassaste spelaren fram till sista 9, slutade 4 under sista fyra, både fredag och lördag. Rasade tyvärr mot slutet, tappade ledning och blev 2:a efter den rätt tråkige, Reedliknande Matt Every. Klagade på att han hamnade på klockan, men hans spel var helt enkelt inte lika vasst, förutom spoonarna som var som klockor. Lingmerth spelade bra och blev topp 15.

Madeira blåste bort, de hann bara en runda, där Lagergren låg bäst, men det ställdes in.

I övrigt har Jesper Parnevik börjat spela Champions. Gjorde sig illa nånstans i vanlig ordning, och kunde inte spela fullt. Han har börjat med realityserie hemma också...

Tourerna Vecka 11

Roligast på Copperhead, Innisbrook i Florida. Valspar, Spieth vann. Ganska neutral bana, mycket skog för att vara i Florida. Klart trevlig tävling där Patrick Reed faktiskt var roligaste ingrediensen, parallellt med Stenson, som blev 4:a och verkligen går bra nu. Men det blev ett särspel mellan Reed, Spieth och O'Hair(som verkar kommit ur lång svacka). Avslutades med lång putt på andra särspelshålet, och roligast var nog att Reed inte vann!

Småmysig men inte så upphetsande tävling i Pretoria där George Coetzee vann och Lundberg blev tia.

Tourerna vecka 10

På Trumps Doral var det WGC och följdaktligen hela elitserien på plats. Rory spelade inte märkvärdigt, men både Stenson och Scott var på förstasidan mest hela tiden. Men det var longhitters som dominerade. JB Holmes med stocksvingen dominerade länge, men tappade sistadagen. Bubba började sistarundan väldigt starkt men föll tillbaka och Dustin Johnsson kunde vinna. Långa killar. efter den trion kom Stenson och Scott 4:a, inga kortdistansare heller.

Roligaste kuriosan på Doral var väl att Rory kastade sin järntrea i vattnet. Stenson, som gick i samma boll verkade känna broderskap.

Sydafrika, Africa Open, liten tävling för Europatouren, men East London är en läcker bana, men backe upp och ned och många korta par 4. Trevor Fisher JR, en av de två typerna Sydafrikan vann, inte en boer utan en jock. Lagergren var pigg även denna vecka, kunde tyvärr inte leverera de första 9 på slutrundan, men kom in som 13:e tillsammans med Magnus A som hade ett mycket bra sistavarv.

Lite kul diverse, blir det range till helgen?

Har haft en riktig pärs med en kluven och dåligt utdragen tand, men nu då den börjar kännas bättre är det dags att börja jaga rangear i uppsala/stockholmsområdet. Kanske Kista öppnar på Fredag? Vore skitkul att se vad provsvingandet på tomten innebär i praktiken... Har fått bort bra mycket mossa ur det som tinats fram. Grannarna skakar säkert på huvvet.

Tänkte lite på Reed och Poulter i samma slutboll på Honda. Reed som väl är topp-5 nu? Men man minns Poulters optimistiska statement i samma anda för nåt decennium sen, minns ni? Men han nöjde sig inte med topp-5, inte.

Tiden går som sagt. andra lite lösryckta grejer som kanske fallit i glömska:

"Inferior equipment" - då Mickelson anmärkte på Tigers Nikeklubbor som dock visade sig funka rätt bra.

Gnällgubbarna i seklets avslutning - Howard Clark och Monty. Nu sitter man ju nästan och hoppas att det skall gå bra för Monty. Det gjorde jag inte då. Flinade glatt för varenda andraplats han fick i majors. När man hör om "de gamla", för mej typ Hogan, Player osv som hade sin karriär innan man själv började framstår de alltid i nåt slags skimmer. Men de som var med då irriterade sig säkert på en massa grejer med dem.  Kan tro att Monty blir nån slags ikon också, gamla surkartet.

Banbesöken i tidningen Svensk Golf på 80-90-talet. Är det bara för att man läst det hundra gånger till? Men jag minns att det var väldigt trevlig läsning, både så att man kanske blev sugen på att spela, men framför allt var det fina journalistiska alster, trevlig läsning helt enkelt. Sånt upplever jag inte nu då jag läser golftidningarna. Om det beror på artiklarna eller mej låter jag vara osagt.

I min golfs barndom på 80-talet var det först ungefär nu på året det började hända något på tourerna. Och man gick och väntade på att Ulriksdal skulle öppna. Kanske det är samma nu? De brukade öppna nån gång i mitten av April ungefär. Då drog golfsäsongen igång i Stockholmstrakten.

Tourerna vecka 9

Lite av en mellanvecka, men PGA National var lika tuff som vanligt, men de tuffa 15 och 17-par-treorna. Härlig sistaboll, på en tävling som drog in på torsdagen pga(haha) storm nånstans i mitten av tävlingen. Gnet-Harrington, och de kaxiga Reed och Poulter. I denna psyktävling slogs det ohyggligt många slag i vatten, av alla tre. Daniel Berger, ung kille, gick starkt i tidigare boll och satte ribban vid -6(!). Poulter ledde med tre efter 9 hål men började slå bollar i vattnet hejvilt. Den otroligt sege Harrington lyckades med en distansputt ta sig till särspel mot Berger. På andra särspelshålet slog Harrington, efter en låång konferens med sin caddie upp det till ett par meter på 17:e. Berger slog i vattnet, och Harrington tog sin första seger på år och dag.

I Johannesburg gick i vanlig många stora boer omkring och såg kaxigt avslappade ut. Bäst av dem, Wallie Coetsee (=Johansson?) blev trea och tog särklassigt största checken och behöver inte odla tomater på pappas farm. Den pigge seriegubben Andy Sullivan drog längsta strået, vann för andra gången på kort tid i Johannesburg. Howell var med och krigade i toppen, och bäste svensk blev Broberg, som slutade 10:a efter att ha spelat mycket bra i 9 hål, ledde faktiskt. Men hade ingen riktigt bra downthestretchare. Han är lite för snäll, kanske, Broberg.

Tourerna vecka 8

I Indien på New Delhi blev det särspel mellan den sista dagen spurtande Lahiri och SSP Chowrasia som tappade mycket. Lahiri vann, och har två segrar på tre veckor. Joakim Lagergren var stora utropstecknet för svensk del även om han svor som en borstbindare över puttningen. Slutade delad 3:a. Blir kanske första 90-talisten som tar sig upp som reguljär på EU-touren?

Riviera, som ofta är en rolig tävling att följa blev lite avslagen av regnandet på slutet. Många spelade ganska dåligt de sista hålen. Det blev särspel, där James Hahn blev ännu en överraskningsvinnare. Mannen som körde Gagnam Style på 16:e Phoenix förra året. Kul nog. Knark-Dustin verkar ha kommit igång bra efter sin cold turkey.

Lydia Ko(mu!), vann Australian, blir väl nästa Annika så småningom.

(Min tanke med de här veckosammanfattningarna är att de skall bli en schysst dagbok, så att man hyfsat snabbt kan kolla hur det gick tidigare under året. Och så småningom tidigare år... har en label här ute till höger där man smidigt kan få upp just inläggen för veckorna på turerna)

Tourerna vecka 7

I Thailand, på Black Mountain såg det länge ut som om det skulle blir Scott Hend eller Tongchai Jaidee som skulle ta hem segern. Men Jaidee kunde inte följa upp ett glimrande järnspel med hygglig puttning. Istället blev det Andrew Dodt, som tog hem det, en kille som legat på gärsgårn för att få kortet. Var märkbart rörd.

Rörd var också den sympatiske Brandt Snedeker, Alfred E Neumann-kopian, som ganska säkert kunde segra på Pebble Beach.

Johan Carlsson blev bäste svensk i Thailand med en 7:e plats. Alex Noren fortsatte sin fina svit tävlingar efter skadeuppehållet med en 11:e plats. Camilla Lennarth blev 7:a i Australien.

Jag gör om mig själv - lektion!

Tog mig bort till Söderby Golfklubbs inomhusstudio, tog en lektion med Fredrik Almskoug, som verkar vara en riktigt bra tränare.  Några andra gubbar stod där och slog, på på simulatorerna som visade vinklar och vrår i svingen, och Fredrik hade en PC som han kunde filma mig i och dra linjer och koordinater...

Alltså... jag slog nåt grymt outside in, helt fantastisk massa grader. Så han började säg saker som jag gjort fel, en del hade jag hört tidigare, kanske jag kan få in det i skallen nu

• Greppet - mycket starkare med höger. Känns tokkonstigt
• Längre ifrån bollen och bollen längre tillbaka i stancen. Hör det förr, känns lika konstigt nu
• Det nya - Mer koll på takeoff, handleder stilla
• Så skall man hamna på rätt plan, han gav en massa tvådimensionella kommentarer, men det jag fattar och som är svårt är "Mongogrepp" på toppen, vänster handled INTE vikt.
• Sen ordningsföljd från toppen, men det är ett senare problem.

Så nu är det ut i snön och provsvinga! Man ser svingspåret bra. Kanske jag hyr lite halltid också.

Men tre lektioner inför säsongen skall jag investera i!

Tourerna vecka 6

Ingen mer upphetsande tävling denna vecka, men Lahiri vann i Malaysia, efter att den ytterst formstarke Wiesberger tappade sistarundan. Inte så ofta Asientourspelarna vinner de här sameventen men ibland, så.
På Torrey Pines i San Diego såg det ut att bli JB Holmes, men det blev en 4-mannaplayoff där den starke Jason Day tog årets första seger. Ingen blir väl förvånad om han vinner en major i år.
Nån random koreanska vann på LPGA

Nu var varken Alex eller Stenson igång, och det märktes på de svenska bästaresultaten. Fredrik Jacobsson slutade 32:a i USA,  Johan Carlsson slutade 36:a i Malaysia, låg rätt hyfsat till inför sistadagen, men föll tillbaka. Nordkvist 19:e på LPGA.

Största snackisarna var Woods som drog sig ur med trasig rumpa och Richard Green som gjorde en studs-HIO på ett par 4.

Senare årens crazy saker på golfbanan...

Vad har man gjort för crazy saker, nu på senare år? Min första golfkarriär på 80-talet inramades av totalt vansinniga grejer jag kan berätta om ifall nån undrar, kan ha skrivit om det tidigare, men drar det gärna igen. Men nu på senare år:

- Kåbo GK. Fått in en fluga i örat, petat till lite vax, så att den varit kvar och flaxat och låtit som ett ånglok, men ändå spelat klart sista fyra.

- Upsala GK. Glömt hur en trehjulig golfvagn funkar då jag hyrde(bär alltid annars bag). Det är bäst att låsa handbromsen. Glömde det och bagen åkte ned i vattnet. Kostade mig en putter, en järnnia, en järnsjua, 150 spänn i kontanter, 2 trasiga mobiler och förödmjukelsen av att spela klart de sista 13 hålen plaskvåt från midjan och ned.

- St. Andrews : Glömt bort att göra rent klubborna inför rundan på Old Course, kommit med riktigt leriga klubbor till första tee, så pass att jag blev utskälld av caddien. Hur jag fick iväg första driven övergår mitt förstånd.

Tourerna vecka 5

Det blev en rolig helg på tourerna med svenska ögon sett. Norén, som verkligen rivstartat efter skadan blev 2:a i Dubai efter omöjlige McIlroy. Han puttade suveränt. Finns risk för att McIlroy kan börja göra tävlingar tråkiga, lite som Tiger en gång gjorde. Men han har inte riktigt Tigers downthestrechpsyke. Men 7 tävlingar på raken med 1:a och 2:a platser talar sitt tydliga språk. Ingen del i spelet dåligt.
Brooks Koepka vann en tät tillställning i Phoenix, där fansen slängde plastflaskor på green efter Molinaris birdie. Matsuyama hade en putt för att jämna ut, Laird slog i vattnet på sista. Jacobsson puttade underbart sistarundan och blev 7:a. Så två svenska topp-10, och Stenson kom precis utanför i Dubai.

Tourerna vecka 4

Vecka 4 på turerna, inte så upphetsande. Men Branden Grace kunde hålla undan i Qatar. I Kalifornien kunde Bill Haas klara par på sista hålet, trots att han fegade ut en drive till höger, som hamnade i ett knepigt läge ovanför en bunker. Han är lite houdini, kom ur det och klarade sitt par före en hel skock spelare, bland annat Kuchar(Kuuuk) som spelar bra nu. Alexander Noren kom i sin första tävling 9:a, årets första svenska topp-10.

Vecka 3 på tourerna

Den här veckan startade Ökentävlingarna nere vid Persiska viken. Abu Dhabi först, klubbhuset med örnen, som ÄR örnen. Kaymer ledde komfortabelt, faktiskt med 10 slag, men tappade allt under sista rundans mittt, lite otur hade han, hamnade i taskiga lägen. Hur som helst, den nykrulliga världsettan tog sig förbi, men vann gjorde Gary Stal som verkade lätt tagen över sin seger. På Sony Open i Hawaii tog Jimmy Walker det säkra före det osäkra, han skakar då det är jämna avslutningar, så han såg till att vinna med 9 slag. Han verkar gilla vintern... 3 tävlingar vunna förra vintern, nu 2:a och 1:a som senaste resultat.

Ingen större svenskvecka, ingen klarade cutten på Hawaii, och bäste svensk i öknen blev Fasth med en 20.e plats

Vecka 2 på tourerna och egna tankar om golfen

Vecka 2 började Tourspelet igen efter helgerna. Ekurhuleni nere i Sydafrika.  Andy Sullivan slog Schwarzel i särspel. Patrick Reed slog inte särskilt överraskande Jimmy Stewart i särspel på Tournaments, gamla Mercedes. Mr attityd slog mr consistency.

Bästa svenska insats, 15:e Rikard Karlberg i Sydafrika. Låg bra till inför sistarundan men hade 9 första tunga hål.

Själv... tja, jag har en klubba stående utanför köksdörren, går ut och slår några provsvingar. Man tänker så mycket bra... Kommer nog spela tävling i år fram i maj, blev inget tävlande alls under 2014, alltid peppande med tävling.

Summering av slutet av 2014, Gick och harvade på mellanbanan med mediokert resultat. Drivarna blev faktiskt ganska bra, bästa klubban i bagen. Men järnen var bedrövligt korta. Närspelet dock hyggligt. Slutade dock i dur, har en del bra svingtankar, har tänkt att försöka ta nån lektion under vintern nånstans med simulator.

Tidigt på Mellanbanan, rätt dåligt

Mellanbanan, 6.20. Lite svalare, riktigt skönt. Passerade Indierna på tvåan, de letade i skogen. Många slag satt rätt bra, men väldigt få godkända hål. Puttningen fallerade ordentligt. 

Men framför allt fix med sving. Vrider upp höften med benen, fungerar bra, men många högersläpp. Försöker få till att vänsterarmen inte är stilla vid impact samtidigt med handrelease. Driven på 8:an lovande!  Planade ut, första gången på länge.

Såg Örn och Hare. Dock ej samtidigt.

Fredag kväll och lördag morgon i augusti

Mellanbanan. Fredag kväll, 20.10, i senaste laget. Väldigt blandat väder. Lite regn, vacker solnedgång, mor slutet efter nio lite skumt, men spelbart. Inga mirakel, inga katastrofer. En birdie på femman. Helt ok drivar, rätt dåligt annars. Ok, men ingen score, inga märkvärdigheter.

Mellanbanan. Lördag morgon. Det indiska paret släppte mej genast. Hyfsad etta, sen två värdelösa hål, svingen funkade inte alls. Men på trean fick jag till en benrotaion som fick de långa spelet med järn o träfem att funka. Drovarva funkade. Sista fem, två över!

Helt ok runda

Var vid mellanbanan 6.20. Tyvärr en fyrboll på ettans green. De spelade lyckligtvis så segt att jag kom om dem redan på tvåans tee.
Hade stått och klurat hemma med äppelkarten på om man kunde ha en lugn, mjuk genomvridning, funkade sådär. Några bra smällar med lite olika klubbor. På det hela taget hyggligt, bogeyspel. Vackert väder, skönt att det inte är så varmt. Samma trevliga pratstund med det indiska paret som alltid då de släpper igenom. 65 min rondtid och bara någon enstaka fluga.

Orm... Men annars trevlig runda

Ännu tidigare på banan, 6.20, vinnlade mig om att gå niohålaren hyfsat långsamt för att inte svettas och det funkade. Bara enstaka fluga, ingen broms. En väldigt skön runda, slog ganska bra med alla klubbor, handrelease och axelvridning funkar. Faktiskt under hcp, inget riktigt dåligt hål.

Dock, på 8:e tee, då jag skulle gå av så trodde jag först att det var en riktigt fet mask som låg på väg mot klubborna, men det var sicksackmönster! Skrek så halva banan måste hört. Fy fan vad äckliga de är, och jag måste ha varit rätt nära att trampa på den på väg till tee. Huggormsgift är INTE att leka med, skall ringa klubben, åtgärder måste vidtagas!

Flugor, bromsar och hetta.

Det här är ett inlägg för Februari...

Var på Mellanbanan vid 6.40. Kunde det vara tidigt nog för en behaglig runda? nä-ä. Önskar man kunde plocka med sig några av de här graderna till kallare årstider. Hett. Redan efter ett par hål dröp det om mig. Och vilka av skogens djur gillade det? Flugorna och bromsarna. Den utmärkta produkten "mygga" , som i och för sig luktar kemisk process, har hjälpt till att göra sommarkvällarna ljuvliga, utomhus till tolv. Finns nåt liknande som jagar bort deras större polare? Man blev helgalen på de där små surrande och bitande jävlarna, de bidrog i och för sig till att hålla niohålstiden nere. Runt 55 min.

Men spelet var hyggligt. Framför allt drivern är kompis med handreleasen. De längre järnen och träfem är också hyfsat med. Korta järn har jag inte hittat timingen med. Puttningen kan inte bedömas, det var flugor, flugor...

Första nio på Håmö, första i år.

Gick de första nio på stora banan Håmö för första gången i år. Mulet, skönt vid 6.45. Hittade inte releasen förrän på 3:an, de första två "inspelshål". Gick sen riktigt bra. Fina, raka utslag. Lite blandat med järn, men många bra. Kort fortfarande. Närspel ok. Lugnt och skönt, ingen framför, ingen bakom.

Dottern kollar Hoylake

Dottern, som annars mest kollar på modeprogram blev motvilligt fängslad av TV-sändningen från Hoylake. Men det var väldigt många kommentarer om spelarnas klädsel. Rorys kepa gick fetbort, liksom Tigers dojjor. Och så jävla snygg var inte Adam Scott, gammal gubbe. Fowler hade fått godkänt om inte för mustaschen.

Men hon hade rätt bra känsla för linksgolfen. Gillade att de inte bara slår driver, att de rullar upp inspelen och att de puttar från utanför green. Vem vet, hon kanske ger golfen en ny chans.

Morgonrundor på Upsala

16/7
Lite sen på banan, vid 7.30 ungefär. Lite väl soligt, ingen solskyddsfaktor. Började bra med en lång rak i medvinden. Men redan på andraslaget, wedge, kände jag att det inte satt. Sen lite trista outside- innare, men ändå hyggligt resultat. Kämpade för vänsterarm rak, dra med lats och handrelease, men det funkade inte riktigt. En socket till och med. Några lugna järnfyror funkade, och driven var inte katastrof. Givetvis en i dammen på fyran, trots rätt långt fram på andraslaget. Kanske tio över ändå. 6 godkända hål. Provsvingade efteråt, trycka på med högerfot i träffen?

18/7

Soligt och varmt, trots på banan vid halv sju. Gick 10-18 på Håmö. Slog hyfsat, men trodde det skulle gå ännu bättre. Dock, anständigt spel, utan större succéer. Många banarbetare, visade sig att det skulle vara kanonstart senare, men jag var tidig nog, fick köra lite slalom mellan gräsklipparna, men hade banan själv.

Nice med greenträff och par på 17:e.

Trist grej, körde på litet djur på vägen till banan. Känslan att köta över något levande är ingen höjdare.

19/7
Soligt och varmt. Mellanbanan vid kvart i sju. Började bra med stabila slag. Men på trean började outside innen. Försökte febrilt hitta problemet. Hade fått för mif att outside innen är relaterad till att axel, vänsterarm stannar. Men det var nog fel release snarast. Par på 5 och 7 i alla fall. Annar 5 bollar bortslagna på 6 hål...

Spanjorerna!

Riktigt sköna, toppspelarna från Spanien. Vill bara formulera detta. Bland herrarna, klart goa profiler. Larrazabal som vill, vill. Quiros i skägget som går omkring med ett småspydigt leende, Sergio med humöret, Gonzo och Rafa... Och förstås, den störste av alla, Jimenez, eleganten.

Och damerna, Belen Mozo, Recari, Aza... Inte att man ser såna kvinnor på de svenska golfbanorna.

Golfen verkar locka fram det bästa av spansk ungdom.

Trevlig överraskning i Majgrönskan

Bland det vackraste och mest magiska man kan se nu då grönskan är skir, kan upplevas vid vad som kallas växlande molnighet. Då ett moln tillfälligtvis skymmer solen ställer man sig i motljus vid ena sidan av en dal, ett fält, där man på andra sidan har lövskog. Då sedan solen kommer fram från molnet kommer träden, ett efter ett att gå från skugga till att skimra med ett nästan överjordiskt ljus.

Hade stannat vid Uppsala brukshundsklubb efter dagens runda, jag vet att det brukar vara vackert där, utöver Hågadalen. Hade kommit tillbaka från en överraskande trevlig 9-hålare på min nya hemmaklubb Upsala, på den bana som kallas Mellanbanan. Jag har aldrig gått den tidigare och måste säga att det var en riktig bonus. Inte alltför korta hål, till och med två korta par-5, skicket överraskande gott och framför allt är banan utlagd i väldigt spännande terräng. Att dessutom spelet funkade bra gjorde naturligtvis inte saken sämre!

Har spelat rätt skapligt nu ett tag. Mitt fokus är på den fart jag sätter i toppen av baksvingen och hur jag sen roterar genom impact med de olika klubborna. Lovande! Närspelet är helt ok.

Årets första runda, ny klubb - Upsala GK, Håmö

Tog bilen och körde milen bort till Håmö, Upsala GK, min nya hemmaklubb. Visst har jag spelat några rundor där, men det kändes lite vilset att komma dit som ny medlem. Killen i Receptionen tog dock hand om mej på ett bra sätt, och nu vet jag var jag hittar det jag behöver.

Man fick plocka bollar själv på rangen och jag slog en hink som var rätt sorglig innan jag kom på ett par grejor, och fick till en riktigt fungerande sving.

Stora banan är inte öppen än, "mellanbanan" var väldigt välbesökt,. så jag knallade iväg till lilla pay&play niohålaren. Inte tokig alls. Hål från 100-300 meter, rätt rolig layout faktiskt och slog den riktigt bra. Till och med en riktigt skaplig drive!

Folket verkar vänskapligt, de jag stötte på. Lite längre att köra än vad jag trott, annars bra.

Första för 2014

Länge sen...
Har inte bloggat sen i somras, och inte rört en klubba sen oktober (nåja, ett par provsvingar kanske). Men lite golf har man ju kollat, senast Bay Hill, där Every visade amerikansk rörelse efter segern, så är man bra sugen på att börja spela. Ska dra med mig klubborna till Kistarangen och se vad som händer. I regel brukar det fortsätta ungefär exakt där det slutade då man la undan klubborna. Vilket inte vore så bra. Men lite svingtankar har man, får se vad som händer.

Och nu har Kåbo GK lagt ned. Förbaskat, förbaskat tragiskt. Kommer att sakna cykelturerna på morgonen genom stadsskogen, stanna och plocka lite vitsippor åt hustrun på vägen hem från rundan. Det blir det inte nu, nu blir det Upsala GK. Stor fin bana. Kanske man uppskattar det, har ju varit med i såna klubbar fordom, och jag föredrar ju egentligen de små familjära.

Men hursom helst. Nu drar det igång. Får se när första riktiga rundan blir. Och så ser vi fram mot Masters om ett par veckor.

Inför US Open dag 4 och socketfrossan...

Då får vi se:

- Om Phil lyckas ta sin första US Open
- Om Tiger gör ett tokryck
- Om Stenson gör ett tokryck
- Om Lingmerth lyckas fixa en topp-10
- Om vädret håller i sig

Vet inte riktigt vad jag skall tycka om årets upplaga så här långt. Hålen såg häftiga ut på papperet, men det kommer inte riktigt fram i TV-rutan. Kan de inte börja använda mer grafik för att åskådliggöra TV? Känns som om det inte hänt så mycket på golffronten vad det gäller TV-sändningar de sista 10 åren. Nån grafik för att visa var spelarna är på hålet. OK, det finns, på Europatouren visas det ofta. Men varför inte också visa nån bild emellanåt på var de olika bollarna befinner sig?

Och det blir faktiskt lite småtråkigt utan birdies, alltid toksvåra lägen och så. Kul för US Open, men det räcker med de här svåra omständigheterna där.

Men nu har jag sovit lunch, det är FF, det finns kroppkakor i kylen och allt klart för kvällen!

Morgonens runda var modell ömsom vin ömsom vatten. Rätt härligt väder, precis på väg att börja regna, men bröt liksom aldrig ut. Stark start med bra långa järn och driver. Men de korta järnen har klickat de senaste rundorna och så även nu. så pass att det började bli sockets. Men gjorde en fix på det. Nån hade klippt greenerna väldigt kort inför nån tävling senare på morgonen, så alla puttar var för långa, men det fixade sig med utmärkt kortputtning..

Liljekonvaljernas tid.... och väldigt få svenskar på Wentworth

Är Liljekonvaljerna fridlysta i Stockholm? Snodde en nu på lunchen, i kravallförorten Kista där jag arbetar så blommar det. I Uppsala är de inte lika långt gångna. Men det är klart, det är ju Norrland, som de nere i Fjollträsk ser det...

Och till yttermera visso, nu är det:

Jaja, den var väl så där... Men lite tourer den här veckan: Det är inte många som är med på PGA-mästerskapen av toppsvenskarna. Men på Colonial dräller det av dem. Varför har alla svenskar övergett Europatouren nu? Man har ju alltid tjänat väldigt mycket mer flis om man är toppgolfare på andra sidan pölen. Varför har alla övergett nu? Det känns som om det bara är Norén som är stadig på europatouren av de riktigt vassa svenskarna.

Säsongen 2013 igång ¨på alla fronter

Säsongen har startat, även med eget spel på bana. Det har blivit ett tiotal morgonrundor på Kåbo hittills. Det började som det slutade 2012, med korta, höga fadeade slag. Kraschade med socketfrossa, och det var dags att ställa sig i trädgården och gnugga geniknölarna. Testade lite olika saker, har fått lite ledtrådar från olika pros de sista åren. Kom på att trycka ned "höger pectoralis" mot bollen, och sen låta axlarna lugnt rotera in, känna händerna glida in i bollträffen. Har haft en känsla av att höger axel har "ramlat ned" mot bollen. Nu i morse funkade det inte riktigt. Har lagt till ingrediensen att låta pectoralistrycket gå ned mot vänster fots insida. Känns bra.

Närspelet har  blivit hyggligt. En kombination av att känna målfokus, passiva handleder och jämn fart genom träffen verkar funka.

Bunker inga problem

Puttningen, lite svårt hitta känslan. Målfokus, release...

Annars har det varit tourkoll som vanligt, kanske lite mindre entusisastiskt nu. Tiger har nästan blivit tråkigt bra igen, vinner då han har segrarläge inför sistarundan som vanligt. 4 segrar redan, på inte så många starter.

Men i Masters klantade han till det med en felaktig dropp efter att ha träffat pinnen på 15:e och gick i vattnet. Tror snacket efteråt stressade honom, även om han inte blev diskad. Nu blev det väldigt spännande istället, till slut stod Adam Scott som en mycket lycklig segrare.

I svenskväg har det varit David Lingmerth som lyckats av ungtupparna, två andraplatser, hotade faktiskt Tiger lite i Players, ingen blyg kille, bra!

Jacobsson, Hansson, Stenson har spelat ganska bra.

Tyvärr så väntar grävmaskinerna precis runt hörnet, delar av Kåbo skall tydligen grävas upp, oklart när under året. Men vi skall tydligen få lira 9 hål på något sätt hela året i alla fall. Man får njuta medan man kan!

Det är väl ungefär så det har börjat.

Brandt Snedeker

Första intrycket, eller de första intrycken man får av en person... svårt att ta sig förbi dem. För mej i alla fall. Det har ställt till bekymmer, man har snabbt fått förutfattade meningar om kollegor på arbetet, personer man träffar runtomkring, som visar sig vara felaktiga. Men många människor, som jag gillat instinktivt vid första träffen för decennier sedan har aldrig svikit intrycket då man umgåtts senare under åren.

 Det är väl lite knäppt att få ett intryck av någon som man ser spela golf i en tävling, men det hjälps inte. Jag får det. Jag ser väl på alldeles för mycket golf egentligen, och man får ett intryck av de som spelar, man ser dem ju rätt ofta, de som är bra.

 Och jag får erkänna det, första intrycket av den nordirländske världsettan var väldigt negativt, han gav ett kaxigt, bortskämt intryck, något som visat sig vara en av de missar första intrycket gör. Killen verkar rätt lågmäld och ödmjuk då man hör honom i TV. Men han kom inte till Nordea Masters...

 Brandt Snedeker gav tidiga intryck som var raka motsatsen. Visst, Alfred E Neumann fråm MAD, men killen spelade fort, verkade säker utan att vara kaxig, och han såg trevlig ut. Och då blir jag lite så, det där är säkert fel, han är nog en skitstövel egentligen. Killen har ju spelat väldigt bra golf ett tag nu, är i toppen av varje tävling, så han har ju synts mycket. Tänkte att jag då skulle snabbgoogla fram nåt på honom där han är en skitstövel på nåt sätt, men det jag fann var sånt som detta:

Länk till nån Nashvillehemsida

 Visst, kanske tillrättalagt, men stämmer det så är det ju svårt att tycka illa om det. Och ingen kan väl tycka illa om tempot han håller då han skall få iväg en golfboll. Inga långa preludier här:

 

Jag får nog säga, om jag skulle få den där frågan nån gång om vilka man skulle vilja ha med i sin drömfyrboll, så är Alfred E en klar kandidat.

Vad har varit ballt sen sist...

Jorå, det blev en liten lucka i rapporteringen här, får se om vi kan göra en lista på highlights sen i juli då sist publikationen (ja, förutom den nyss, då), blir nån slags omvänd kronologisk ordning från nu  :

• Peter Hansson lyckades hålla golvmoppen stången i Shanghai. Moppen knaprade in de sista hålen med fantastiskt spel, Peter hamnade i trubbel med pluggad boll nära sista green, men det gick vägen. Perfekt söndagsmorgonsunderhållning, trots att dottern tryckte på för att få kolla på Icarly. Hon blev faktiskt motvilligt faschinerad av det program som höll henne från hennes kära Highscoolunderhållning.
• En Monstruöst spännande Ryder cup på Medinah utanför Chicago, där jänkarna spelade väldigt inspirerat, kanske främst Lefty/skum-Keegan, men de Europeiske vände och jag och sonen tjöt i högan sky och störde familjens kvinnors nattsömn
• Rätt många svenskar kom igen bra till hösten, förutom Peter Hansson, som vann både i Shanghai som sagt ovan och dessutom i Holland. Även Noren, Yx-Karlsson och Stenson har åstadkommit topp-tio-placeringar. Men mest spännande kanske de unga kanonerna, Jonas Blixt som i sin rookiesäsong vann i Californien, och Kristoffer Broberg som exploderat på Challenge tour, och så när vann den. Blir spännande nästa säsong att se om Kristoffer kan skeppa ut det fina spelet på stortouren. Inte alldeles givet.
• Jag gjorde årets slag på Ölands golfklubb. 37 meter från hål, 60-gradare, hålet kort vänster med en stor kulle till vänster om green. Beskrev för medspelarna exakt den punkt på kullen jag var tvungen att träffa för att bollen sen skulle rinna ner mot hål. Träffade exakt den punkten, och bollen gled inte bara ner MOT hål, utan I hål. Publikens jubel.

Sista rundan (?) för i år

Japp, länge sen jag skrev något på den här bloggen. Tar lite om egna golfen först, sen nåt mer allmänt.

Sista registrerade rundan var 29 september. En skaplig runda på Kåbo. Slog sen inget allvarligt menat slag förrän idag, då det klarnade upp efter allt regnande som varit på senaste tiden, och jag tog 6 hål på Kåbo. Fruset, solen värmde bara upp grässtråna. Vintergreener. Kallt om fingrarna, det var 4 grader varmt, solen värmde lite då den kom åt. Slog faktiskt rätt skapligt, det man gått och grunnat på under denna golffria månad visade sig vara bra saker.

Men låt oss backa till höstkanten. Säsongen innan hade varit - höga, korta fadear. Har varit modellen i flera säsonger nu, tråkigt, tappar framför allt längd. Beslutade mig för att ta en lektion för Marlene Hedblom på Bro Hof. Inte bara för att hon är snygg...

Det blev lite - hon ville ändra på allt!

Är snarast mer förvirrad efter än före lektionen. Men det går rakare och en aning längre. Budskapet var rätt mycket rak vänsterarm , närmare bollen, bollen längre tillbaka i stancen. Känns hur obekvämt som helst.

Sen har jag tragglat på lite. Blev ett par rundor med en polare på Viksjö och på Upsala, inga succeer. Sista 18-hålaren var i mitten av september nere på Öland, Ölands golfklubb tillsammans med en polare som bor där nere, han körde golfbil som caddie. Vi hängde på två unga tjejer, och det blev en rätt trivsam runda i vackert väder, god stämning, låt vara att min golf behövde några hål på sig. Men decenniets slag slog jag. En wedge från 37 meter. Var tvungen att träffa en kulle bredvid hålet och låta bollen rinna ner i hål, sagt och gjort...

Får se om vi kan tänka några goda tankar under vintern. Kanske till och med slå några slag på någon frusen bana, i något tält eller nåt så får vi se om det kan bli lite längd under nästa säsong.

BO och Adam Scott

så här sa tydligen Ernie till Aiken för ett tag sen, enligt http://www.theopen.com/en/News/LatestNe ... erest.aspx , en jäkla snygg artikel förresten.

"Ernie was talking to me at the end of last year when we were flying back from Dubai together. He told me one very good thing – forget about top 50 in the world, forget about number one in the world, because it doesn’t really mean anything. He said what means something is winning tournaments. You’re remembered for winning golf tournaments, not for anything else.”

Rätt jämfört med top 50 (Luuuke) men den sista meningen stämmer inte. Den tävling jag mest kommer ihåg Jack för är väl Masters 86, men som god tvåa är allt "the duel in the sun", och där förlorade han. Hade totalt glömt att Scott vunnit Players, men att han torskade igår kommer man glömma sent. Vad minns man Van der Velde för? Monty och Mickelson på Winged foot? Det kommer säkert att svida, men det blir ändå ett minne för Scott.

Jag minns mina förluster lika väl som mina vinster, stora som små. När en gubbjävel gav mig pliktslag på sista hålet, då jag äntligen skulle lyckas gå på de magiska 30 (Hcp-gränsen då jag började spela 1981), då jag slog bort mina chanser att vinna H45 KM med en socket som hamnade i ett grusgrop. Att förlora kan vara minnesvärt.

The Open dag 1

Tiger Woods
 -------------
De där kirurgiska järntvåorna som drev ut både Roses och Sergios spoons var underbara. När han är på är det nu, liksom då, en sån skärpa. Ett sånt sting. Får se om det håller i sig. I referens till en tråd på everythinggolf.com - allt är sannerligen inte glömt! Hans strul ger alltid en eftersmak då man ser honom. Låt vara en eftersmak av blandad kompott, om man skall vara lite ärlig.

 En sak är klar, ingen golfare väcker känslor som den mannen.

- Visst har han förstört för sin familj, och att hon är svensk...
- Nånstans är man lite avundsjuk...
- En dotter till en Journalist och en Sosseminister måste vara den sämsta tänkbara att vara otrogen mot. Elin gav honom sina fiskar varma förtjänstfullt.
- Lite grann gör det honom intressantare att se nu än då. det och att han inte är så överdjävligt bra länge. Se golfmaskinen 2001 var sådär, nu är han intressantare.
- Men när han är på nu är han fortfarande bäst.

 Summa - tigern är mer sevärd än någonsin.


 Banan
 -------
Tja... Den är väl svår. Men rätt profillös. Gillar inte riktigt det där med att skapa hål med bunkrar. I den omfattningen. Visst, the road bunker på 17:e på Old, och den där jättebunkern på ett av sluthålen på Portrush, old nelly eller molly eller vad den hette var läcker. Men här är det för mycket bunkrande. Och att den är inträngd mitt inne i stan sådär. Lite charmigt på ett sätt, men...

 Tom Watson
--------------
 Det är väl för att man själv har sett sina rynkor komma, för att man själv känner den egna förruttnelsen och förestående bortgången som man vill se honom bekvämt klara cutten. Gillade inte Watson sådär värst då jag följde tourerna på 80-talet. Men hans inspel till sista green 1984 i BO, som jag såg på TV i England, 200 meter spikrakt med en järn, det var väl första gången som jag riktigt fattade hur bra de där killarna var...

Ljuset i tunneln... Igen... Och lite blåbär

Har varit nere i Socketträsket igen efter att desperat ha försökt få upp längden på mina slag. Back to the old drawingboard, dvs plastbollarna i trädgården. Denna gång, Lekmans halvsvingar för att hitta releasen, funkar utmärkt med plastbollar. Hittade släppet i axelpartiet parallellt med händerna. Just det här "släppet" är en speciell känsla. Går den att konservera? Gick nio hål vid sjutiden, varav sju med bogey eller bättre, känns kanon efter socketfrossan! Efter rundan, en skön känsla av tillräckligt bra spel. Plockade lite blåbär till frukost, peggpåsen kom väl till pass:

Underbart är inte kort

Morgonens kåborunda förtjänar ett antal omnämnanden

1. Totalt vindstilla
2. Myggkoncentration ca 20 st/kubikmeter. Jävligt aggressiva.
3. Stod man still 5 sek blev man stucken.
4. Fem skurar på 9 hål, paraplyet upp och ned.
5. Slog en perfekt träffad drive 159 meter
6. Slog en annan 210 meter. Då jag inte slog enligt skolboken
7. Slog järnsex 125 meter. Väl träffad. Enligt skolboken.
8. scorade rätt bra, men faan vad tråkigt det är att spela sån golf....
9. Nu är det nästan kul med närspel, där får man slå som det känns rätt.
10. Helt solokvist på banan, bara Momir vaken, pigg och glad på sin gräsklippare
11. Väl infettade läderskor är bättre än gummistövlar.
12. Kåbos greener är fantastiska nu, Momir måste ha ett trollspö i gräsklipparen.
13. Ingen socket! Yes, yes, yes
14. Men så länge slaglängderna är som de är får man hållas på korta Kåbo. Kan någon berätta hur man får KRAFT med det här "svinga nedifrån och upp"?

Midsommargolf

Spelat mornar och kvällar. Går man ut vid 20.00 är det lagom med folk och härligt ljus. Tyvärr spelar jag så pass dåligt att jag inte riktigt kan njuta. Sockets ibland. Tunna fades. Och framför allt, dålig längd. Närspelet sådär. Slog socket på ett par längre pitchar.

Men det finns bra saker. I princip slår jag ändå bra. Har fått på ett par riktigt bra drives, som behagat gå framåt och rakt, istället för upp och höger. Axelvridning, höftvridning funkar. Två birdies på nio hål är ändå inte dåligt.

Nu inne på att det är fotarbetet som behöver förbättras.

Skitförbannad, men nu går det lite bättre...

Molnen hopar sig, ruskväder på gång

 Jag har spelat på helgerna. Kanske inte så mycket som jag skulle önska, det har blivit någon niohålare per helg, och några ströhål... Roterar och har mig, och nu träffar jag bollen anständigt. Men fadeat är det och kort är det. Scorerna är inte de man önskar sig. Jag kämpar på...

 Det är dags för en lektion snart, frågan är hos vem? Marlene Hedblom på Bro Hof kanske? Hon skall ju vara bra på att få längd i slagen och det är det jag saknar. Får se.

 I morse fick jag som ungarna kallar det "agrodamp". Kåbo har ändrat spelföljden, så att det femte hålet har blivit det första. Utan att gå in på detaljer innebär det att det är väldigt svårt att smita ut och spela bara 4 hål eller 5 hål. Det finns en falang som inte gillar det, en falang som inte skall jobba tills de blir 75... :( Men det visade sig att ändringen bara är temporär.

 Vad betydligt värre är.... Kåbos existens, som har varit högst eventuell under många år, kommunen vill åt marken, är ännu mer eventuell! Skriver på listor, skall försöka bråka.

 KÅBO GOLFKLUBB BÖR BEVARAS!!

Sving, sving...

Socketen ligger där i vassen och lurar. Den är som en ond gädda som ger mig ett tjuvnyp så fort jag inte tänker svingtankar, utan mer koncentrerar mig på målet. Det värsta just nu är att då jag svingar "som jag ska" så går det rakt men kort. Jag vill att det skall gå rakt och långt. Jag vill, jag vill, jag vill... Fly mig en tränare som kan berätta hur. Också kanske lite specifikt : Då man lägger på kraft, hur får man den till att låta bollen gå LÄNGRE istället för HÖGRE? Jag får faktiskt känslan av bra bollträff då jag träffar med drivern, men det blir samma längd, bara längre carry. Att slå hårt och lågt, hur gör man, tro? I alla fall : En nihålare på Kåbo på fyra över i helgen. Inga märkvärdigheter, slog bara inga dåliga slag direkt. Ingen del gick dåligt, inte så där vidare värst bra heller. Det är då man undrar vilket HCP man är kapabel till egentligen. He he... Tja annars? Rickie Fowler vann för första gången, det kanske var det mest anmärkningsvärda på tourerna. Jag sket i golfen på TV för en gångs skull det blev mer Ronnie the Rocket och The crucible. Jäkla bra TV-sport, Snooker!

Golfspäckade mornar

Gillar verkligen det här, med att europatouren sökt sig till bortre Asien. Har haft ett par strålande starter på dagarna den här helgen. Eftersom jag är en Uppsala-Stockholmspendlare så vaknar jag alltid tidigt, och nu plockade jag med mej tidiga morgonkoppen kaffe och kollade Wiesbeger i Korea. Cool bana. Och de såg rätt relaxade ut där de satt på filtar bredvid banan och picnicade, Koreanerna.

Sen, framåt halv sju hänger man på sig bagen och cyklar bort till Kåbo. Nio snabba på en låt vara lite tufsig men dock tom bana. Skriver lite om rundan inästa inlägg, ska försöka få in bilderna från fulmobilen.

Sen hem, kolla de sista hålen, Wiesberger kunde defilera i mål, en snabb dusch och sen upp till frugan med morgonteet. Så skola en dag inledas, så sant som det är sagt.

PGA NATIONAL

Ankomst:
Dök upp här i Bara igår. Soligt, kalla vindar. Trevligt mottagande i det onekligen pittoreska klubbhuset. Ett litet Glimmingehus mitt i landskapet. Innan en god middag slog jag en hink som inleddes med fem riktigt bra smällar innan socketen drabbade mig. Som alltid inför en runda som man bryr sig lite extra om. Inget som gick att lösa resten av slagen var socket. Men det blev ändå en trevlig middag i vacker solnedgång bort emot Malmö och Öresund.



Morgon:

Vaknade då naturligtvis vid sex. Och hade ett lösningsförslag på socketen. Ingen var vaken men jag gick ut i snålblåsten och lösningen verkade vara en fungerade sådan. Har nu klämt i mej en stadig frukost här i den trevliga matsalen och skall snart ut.

Rundan på Links Course:
Soligt var det, men den väderfaktor, faktor överhuvudtaget, som påverkade rundan mest var blåsten. Elva sekundmeter och iskall. Totalt soprent på banan förutom mej, fick söka lä efter varje hål.



Hade inga förväntningar efter alla sockets på rangen, spelade förvånansvärt bra. Ingen distans i slagen, det duger inte svingstatusen till, men kunde hantera vinden, och speeden på greenerna var sköna.

Riktigt hur banan var, design och sånt kan jag inte säga, min sving och vinden var alltför stora faktorer.

En rejäl öl efteråt, och sen en tupplur.

01.53 måndag morgon

Lite avslaget. Hansson kom aldrig igång. Kunde han inte fått i NÅN putt de första nio? Inget momentum. Visst, trea, bästa blabla men ändå. Det hade behövts för svensk golf.

Dock - Visst var det häftigt med Bubbas hook från skogen på tian, andra omspelshålet. Osthusets putt som nästan gick i. Och de amerikanska tårarna. Som i Bubbas fall känns helt ok.

Read my lips...

Hansson och Mickelson i ledarboll. Jag upprepar. Hansson och Mickelson i ledarboll, sista dagen på Masters. Vilka rundor av båda. När puttade en svensk så senast? Bästa rundan av en svensk Och Mickelson-Magin var där, de sista nio. Riktigt ordentligt. Underbar lobb på 16:e. Och ett grymt inspel på 18:e. Och allt inspelat...

Vaken mitt i natten...

Den enes död den andres bröd light, utan att den andra dog alltför mycket:

Stenson på 18:e i natt. Hade följt leaderbord från första dagen av Masters med förtjusning, Henrik i ensam ledning, slår på tv:n och får se Stensons 18:e. Får lida med honom.
Boll i skogen
Boll på barr
Socket
För långt inspel
Missad chip
Treputt.
En god och humoristisk vän brukade kalla 4 över för en bofink. Tack för kvällsrysaren.

Har faktiskt slagit lite range själv, och min start i år, vilken lär bli PGA National, blir kanske inte helt bofinksfri. Det var väldigt många slag som var väldigt mycket höger. Det som funkade var det som Jonas Lekman på Sollentuna gav mig som hemläxa: korta baksvingar och korrekt release. Märkvärdigt hur långt man kan slå med kvartssving. Nu försöker jag lägga på lite axelvridning på det. Går det så går det. Det är årets motto på banan.

Inte rört en klubba sen...

... i morse. Några provsvingar. Men inte ett seriöst slag på range eller bana sen november. Man är ju inte född på en slug breddgrad, precis, då man fått det här golfintresset. Nu har det varit segare än vanligt, jag har en axel som bråkar, nån slemsäck som smärtar då jag svingar. Lite smärtstillande, ortopeden har gett mig ett rehabprogram, vi får se.

Men sugen är man. Sitter just nu och kollar på sistaronden på Copperhead, Florida. Furyk och Goosen går ut i ledarboll. Tidigare i eftermiddag såg jag Quesne, en ung stilig fransos överraskningsvunnit på Aloha nere på Costa del sol, en bana som såg fantastisk ut.
Trevlig sändning, även om inga svenskar var ens i närheten. Zacke och Pulrik är en combo som funkar, även om han blir lite virrigare, år från år, Zacke. Men fortfarande så behaglig.

Joakim Lagergren. Den ende svensk som satte någon slags prägel på rundan, kanske en av de få ljuspunkter bland de kommande herrsvenskarna på touren nu. Känns långt borta, de år då det spelade 5-6 svenskar på USA-touren och det var snarare regel än undantag med nån svensk bland de främsta. Visst, fortfarande har vi Hansson, Jacobsson, Noren. Men återväxten... Vore kul om nån av Blixt, Floren, Sjöholm kunde få nån rejäl framgång. Eller varför inte den här nye lagergren?