Lite minnen från 80-tal (och en ok Kåborunda)

Jag har spelat länge, började 81. Tänkte det kunde vara kul att dra ett par stories från den tiden.
Spelade då på Viksjö GK norr om Stockholm, började då jag var 19, då hade jag sommarjobbat så pass många år att jag hade råd att börja. Inga soccermoms för mej, precis. Ingen i släkten spelade golf.

Sommarjobbade också den sommaren. Dagarna förflöt så, att jag cyklade 4 km till jobbet, jobbade, cyklade hem, tog bagen på ryggen, cyklade 6 km åt andra hållet till banan och gick förhoppningsvis 18 hål. På den tiden var det 30 i hcp man började på och då man fick grönt kort var det 30 fick man försöka lira på för att få hcp-kort och kunna ge sig ut och spela andra banor. Rätt tuffa bud. Men jag gick ner till 63 kilo den sommaren, lika lång som nu då jag känner mig relativt nerslimmad på 80 pannor.

Grönt kort var inte så högtidligt på den tiden. Ett relativt enkelt teoriprov, och sen fick jag gå bakom Sayeds stuga och slå 5 stycken spikraka järnfemmor, så var det klart.

Standard klädsel var sweater, träningsoverallsbrallor, lätt nedhasade bolasockor och Adidas superstar. Andra tider, det finns ju till och med (skitsnygga) bilder på Annika i jeans från då.

Skriver lite mer någon annan dag.

Idag, moving day, alla svenskarna över par på Irland. Får hoppas att Stanley lyckas bättre, han verkar ha plockat med sig lite bra form från Scandinavian mastersvinsten.

Morgonens runda (vanlig tidig 9-hålare vid 6.45 på Kåbo) helt ok. Dålig scoring första fyra, mest pga bunkerbesök, 6 över första fyra. Men sen gick det bättre. Par 6-7-8. Lekbergs grejer funkar allt bättre. En lektion är värd sitt pris om man tar den på allvar. Bra längdkänsla i puttarna också. Kul statistik - 100% fairwayträffar...

Bro Hof, ScM och dagens groda

Jaha, så var Scandinavian Masters igång på Bro Hof. Nystarten för En Svensk Stortävling på en världsklassanläggning.

Nåja.

Nu har jag inte lirat Bro Hof själv, passar inte min plånbok riktigt, men sådär helt himlastormande vet jag inte om jag tycker den ser ut. Som tourbana på TV betraktad. Det här långa vid sjön ser rätt häftigt ut, men annars verkar man plankat lite Sawgrass och annat.

Men visst, känns mer PGA än Kungsängen eller Bärseback. Blir nog bra.

Däremot är startfältet lite trist. Några strövis jättekanoner, svenskar och inte en europatourstjärna från utomlands. Jamie Donaldson och Robert Rock är väl förutom Osthuset bland de bästa, men inga Jimenezar eller Westwoodar.

Trist som sagt. Minns SEO, då man hade Ballesteros, Woosnam, Howard Clark, Torrance och dåtidens europakanoner på plats. Såg det på plats ofta på den tiden. Behövs väl ännu högre prissummor, och frågan är om veckan efter BO verkligen är idealisk. Visst, några från långtbortistan lyckas man väl locka, men kanoneuropeerna vill man se på en stor europatourtävling.

Men kul att Stanley lirar bra.

Levererar dagens groda nedan. Han (eller hon) ville inte flytta sig från green på Nyköpings Östra. Är det en groda, kanske är en padda?

Första 18-hålaren för i år blev det i alla fall. Gick halvhyfsat, några par blev det i alla fall.

Handledsrelease synkat med axlarna gick för det mesta bra, men ibland starkt dragna till vänster. Närspelet helt ok.

BO och lite fåglar

Heldagskoll på The Open. Kul att hänga med tidigt. De har visat Rock och Kjeldsen, som lirar bra. Kjeldsen är en behaglig prick, går omkring och ser småfinurlig ut. Min favvo bland danskarna. Även om Rats kanske kanske har spelat bättre senaste året.

Pulrik gör rätt bra ifrån sig som kommentator, men Fulke är en riktig klippa. Fast de lirar i en lägre division än Zacke.

Just nu går golvmoppen ut. Tävlar med Fowler i klassen mest förargelseväckande. Villegas har nån klippt i alla fall.

Men man måste ta sig dit igen. Nån gång.

I morse var första gången på månadtal som jag verkligen spelade 9 hål. På det sättet att jag förde score och så. Höjdaren var 2:an. Fick slå en halv driver - gick 190. Queer. Slår full driver 205, kanske. Men sen en strålande 10-meters och första birdien på tvåan på åratal.

Här är en birdie till. Ser ni honom i sunket? Ingenting man vill ta en kallsup i.

The Open och Ljuset i slutet av tunneln...

Jahapp så var det dags för BO på Old Course igen. Lirar i samma division som VM-final i Vuvuzelaland för mej. Större än Masters, då BO går på Old Course. Har man en gång varit vid R&A är det störst.

I skrivande stund ligger Big John 6 under efter 10. Var det inte på Old Course han vann? Minns inledningen av hans tal "I'm so damn happy...". Överläpparna blev stela som granit...

Det är ett skönt BO-minne förmej , här ett par till :

• Constantino Roccas monsterputt från Valley of Sin. Han blev så sjukt glad. Att han sen torskade i särspelet kom han aldrig igen ifrån, som jag minns det.


• Jespers ras de sista 9, då Orkanvane Texasbon Justin Leonard hanterade den starka vinden ännu bättre än Parnevik.

Fast de två största minnena är med samme man med 26 års mellanrum.

• Det gäller Tom Watson förstås. 1983 hade jag bara spelat golf i ett år, var helfrälst, bodde på banan, och var då med mina föräldrar i Deal, Kent. The Open visades på BBC, det visades inte mycket i Sverige på den tiden, jag följde faschinerad. På sista hålet har Watson 195 meter till hål och behöver göra par för att vinna. Watson plockar fram järnfyran. Kameramannen måste stått bakom, och lyckades fånga bollflykten perfekt. Det var absolut spikrakt mot flagg hela vägen, damp ner bara nån meter från hål. Första gången jag riktigt fattade hur bra de där killarna egentligen är, under stark press.


• Andra minnet förstås, då Tom står för inspelet på sista förra året. Behöver göra par. Massor har hamnat i den där bedrövliga slänten bakom. Jag tänker - "Han om nån vet väl att hålla igen". Men inte...

Bilden ovan är från cykelturen hem. Tröttnar aldrig på mitt pittoreska lilla kärr. Lägger på en till i slutet också. Plockade faktiskt lite blåbär till frukost. Ack ja, hösten är snart här och det...

Svingen har fått vila ett par veckor, utomlands med familjen. Har gått hyggligt ett par mornar nu. Ibland blir det riktiga duffar, känns som det mest är en timinggrej. Men gör mest bogeys nu, och har gått upp till att ha järnfemma som längstaklubba. Dags att plocka fram drivern och se vad som händer.

Men det är handledsrelease timat med en riktig rotation av axlar och kropp. Närspelet hyggligt.

En Ny Start eller Ta en Lektion

Det finns grejer som generellt är roliga att prata om, men tråkiga för andra att lyssna på : sina drömmar och sina golfrundor. Och säkert annat också.

Det finns en tråd på golf.se's forum, som heter "Dagens Runda". Undrar hur många som går in där för att läsa...

Och en blog, om man nu tänker sig att någon skulle läsa den, är väl inte heller lämplig att klottra ner med litanior över sin fade, hur hårda greener var eller annat sånt. Eller säg så här - det är en utmaning att göra sin golfrunda njutbar för andra.

Därför skall jag inte skriva om mina senaste rundor. Mer än lite.

Istället skall jag rekommendera alla swinghempulare att ta en lektion. Åtminstone om ni slår så många sockets som jag slagit de senaste två åren.

Vanligaste ursäkten : "Men då gör dom ju om allt". Japp. Och det är det som är häftigt. Jag gick, på rekommendation av en profil på speakerscornerforumet till Jonas Lekman på Sollentuna.

Han lyssnade tålmodigt på mina litanior, kollade min sving, ändrade lite uppställning och sen kom han med den Stora Swingförändringen:

Releasa handleder. Och en tillhörande övning. Jag skall inte trötta med detaljer.

Och det har fått mig att tänka MER på min swing än innan. Jag har liksom letts in på riktiga tankebanor. Inte nåt "nu har han börjat forma min sving", bara en push i rätt direktion.

Men den där övningen skickade verkligen ut mej på gräsmattan hemma med plastbollar. Jag kunde omöjligt slå ett slag med den där releasen på golfbana. Socketen blev bara värre. Men undan för undan började jag lära mig cykla igen. Fick lite bra tips också, och nu börjar det ge resultat. Jag har vågat mig ut på banan igen efter fyra veckor, och fastän järn-6 är det längsta jag vågar slå och med 3/4 swing så är det riktigt, riktigt roligt.

Väl använda pengar, en lektion.

Regngolf...

Kalla händer!

Hade tagit mig till banan, och hunnit nåt hål då regnandet började. Givetvis hade någon norpat paraplyet från bagen, så det var bara att gå där blöt. Men det stör inte mig. Det som stör är kalla händer. Finns det någon större svingförstörare?

Det finns ju tjusiga regnkläder från Galvin Green och allt vad det nu heter som kostar tusentals kronor. Varför, då man bara skulle kunna fokusera på att få grepp och händer varma? jag var genomvåt, men det störde inte golfen just. Men de kalla händerna. Gör något eluppvärmt, tunt, i handskväg och regngolf är inte störande.

Men det gick rätt bra ändå. Hade tre par på 7 hål i blötan, godkänt.

Socketkur, Liljekonvalj och poesi

Det finns en morgondag... efter regn kommer solsken... Och i morse lyste faktiskt solen över Kåbo. Och jag hade googlat mig till en socketlösning : att man skulle hålla vikten borta från tårna under hela svingen och vrida upp axlarna mer. Funkade genast, utan range. Inte en socket idag och hygglig bollträff. Lite dålig längd bara, och några dragna, men allt spikrakt. Närspelet var dock muggigt. Så scoren var rätt uschel, men jag är i himlen ändå. Ingen socket.



Det hade slagit ut en del liljekonvaljer längs banan. Det inspirerade mig till följande poem:

Då konvaljerna har slagit ut
Och skolorna går mot sitt slut
Då drar de ut
För att bråka med var snut
Och i busken få sig ett .....

Jag kallar den "Hotbild", tror jag. Inte så rumsrent och elegant, men det var i den formen versen kom till mig så det blev det det blev och så får det stå. Men jag gillar formen tror jag. Fem rader samma rim.

Nåja, för att uppväga, så avslutar jag med ett par bilder från cykelturen hem från golfen. Gillar de här ormbunksliknande historierna i den sista bilden, är vackra i solljuset. Någon som vet vad de kallas?

Den egna golfen... SOCKET

Tja, sen sist har det blivit några hinkar, sen några hål, sen 4 stycken 9-hålare på Kåbo.

Och det är samma visa som förra året, och som så många gånger förut. Svingen blir långsamt bättre. Sedan, ungefär samtidigt som jag tänker tanken "nu börjar det sitta" så kommer han. SOCKETEN. Varifrån?? Man gör inget annorlunda än de slag man slagit strax innan och som en blixt från klar himmel.

Nu hade jag läst Jack Nicklaus sex svingtips i Golf Digest:

• Huvudet bakom bollen
• Rätt grepp och jämt grepptryck
• Hållningen
• Vicka fötterna mot målet
• Inte fördröja release
• Balans som koll

Förnuftiga grejer. Och det lirade tills... Socketen. Det finns sen 100 tips på webben om vad det här med socket beror på och hur man kan bota. Men kan NÅGON förklara hur det kommer sig att den plötsligt dyker upp? Man slutar ju inte att vrida upp axlarna plötsligt. Eller hamnar fram på tårna. NÅGOT HÄNDER. Vad? Kommentera den som vet!

Nu skall jag krypa till korset och hitta en bra tränare i alla fall. Har fått en del bra tips från Speakers Corner om tränare på vägen mellan Uppsala och Kista, blir nog någon av dem. Men jag skall ICKE nöja mig med att få socketen fixad, jag skall ha en förståelse och en kur nästa gång den dyker upp. Må jag få detta av en pro, av tips eller av min eget huvud.

Men nu levererades det verkligen...

Kul att se att det gått så bra för svenskarna de sista veckorna. Förutom Robert Karlssons seger tidigare i år har det ju varit tunnsått med framgångarna, tunnsått med svenskar i Viasat-rutan i år. Men först går Fredrik Andersson-Hed och vinner sin första seger, man kunde se på honom hur skönt det var.

Peter Hanssons seger såg mer ut som en bra dag på jobbet, men det var ändå spännande, med omspel mot den skönsvingande Canizares(gillar hur den killen hamnar i follow-through, som en pointer som riktat in sig mot målet).

Det var än mer spännande i USA, där Scott bjudit in Jacobsson i slutstriden med en missad kortputt på 18:e. Jacobssons inspel mot 18:e trodde jag skulle bli bra, man sitter och tolkar kroppsspråket hos den spelare som just slagit. Och Jacobsson såg också helt oförstående ut då bollen blev längre än den birdieputt han behövt för omspel. Men han är rolig att se, Jacobsson, med sin oortodoxa sving, det vassa närspelet och allt mer ungdomligt rufsig ju äldre han blir.

Ingen svensk har varit lika stabil som honom de senaste åren vad det gäller att leverera topp tior i USA. Och nu är det tre andraplatser. Fjärde gången gillt?

Svenskarna på tourerna i år...

Hade bara en känsla av att det varit rätt lite svenskar i bild på Viasat Golf. Var lite kul att se Edfors igår. Vet att andra känner samma som mej, att det är kul att se svenskar spela. Så jag fick för mig att kolla bästa placering för svenskarna hittills på European och PGA:

Korea Fasth 9
Kina Edfors 4
Madeira Sjöland 11
Malaga Jonzon 29
Marocko Nilsson 7
Malaysia Edfors 7
Indien Andersson Hed 7
Dubai Stenson 8
Qatar Karlsson 1
Abudabi Hansson 11
Joburg Andersson Hed 44
Africa Edberg 8
SA open Jonzon 8
Mpumalanga Edberg 15

Mercedes Ingen
Sony Stanley 46
Bobhope Stanley 18
Torreypines Fidde 22
Riviera Fidde 75
Pebble MC
Mexiko Stanley 4
Phoenix Fidde 43
Match Karlsson R2
Honda Fidde 6
PuertoRico Bigdog 33
Doral Hansson 26
Transition Bigdog 8
Bay Hill Stenson 52
Shell Fidde 22
Masters Karlsson 43
HarbourTown Robban/Fidde 22
NewOrleans Chopra 16

Och visst, eftersom en svensk måste ligga typ femma för att få bild så har det inte varit mycket. Robbans seger förstås, men sen inget topp 3. Måste vara det sämsta svenska tourresultatet så här långt på året på länge. Men iofs så var det tunnsått med svenska framgångar förra året tidigt, men det ploppade in mycket sent. Våra golfgener vaknar inte förrän i juni? Hoppas det blir mer svenskt senare.

Inte en 9-hålare än...

Men det blev åtta på Kåbo i morse i alla fall. Har bara blivit två och fyra hål tidigare.

Två snubbar var på 4:an då jag gick av första green. Då de var på 6:an var jag framme vid femmans green. På kåbo är det nära mellan 6:ans och 7:ans tee så jag kilade ut på 7:an. Då jag gick i mål såg jag dem slå ut på 8:an. Undrar vad de hade för rondtid...

Men jag slog ändå ganska bra. Efter förra årets socketsjuka, som levde in i årets första hinkar har jag försökt att tänka mig tillbaka till basics. Läste bland annat Nicklaus utmärkta "tips från förr" i Golf Digest. Grejer som att ha jämnt grepptryck osv. Good shit.
Uppvridning är nog den tanke som förstör min sving mest. Att fokusera på uppvridning förstör allt av connection mellan underkropp och överkropp. För att man skall få med sig kraften av att man sätter igång underkroppen måste överkroppen vara MJUK OCH FÖLJSAM. Mjuk vridning äter x-faktor.

Vad blev det? fokuserade inte så mycket på score, men alla bitar funkade bra. Bogey i snitt ungefär, helt ok.

Åkej, jag erkänner att jag uppmärksammade att Maria Verchenova har fått en bra start i Marocko...

Betraktelse i midvinter

Det är idag tisdagen den 16 februari, och den senaste gången jag slog ett golfslag var den 11 oktober, alltså för drygt fyra månader sedan. Jag förväntar mig knappast att slå ett seriöst menat slag förrän i slutet av mars. Det är väl en ganska normal situation för golfspelare i Mälardalen. Låt vara, att det finns enstaka entusiaster som bedriver golfspel även i frost och snö, och att kanske några fler åker på en golfresa till något varmt land. Men min tro är att de flesta i Stockholmsområdet säkert har fem månader utan egen golf. Och jag tillhör då vanligen denna, min tänkta, majoritet.

Utan egen golf, må vara, men utan golf är jag inte. Jag följer spelet på europatouren, både via Golfkanalen och via leaderboards, jag läser de olika golftidningar jag prenumererar på, och där hittar jag näring och ideer till det egna golfspelet. Jag ser fram mot vårens golfspel med samma entusiasm som varje vinter sedan 1982, min första som golfare.

Kanske lite extra i år eftersom min säsong 2009 slutade i fullständig katastrof. Jag hade åkt ned till en god vän på Öland för att tillbringa några dagar med golfspel och stilla samvaro. I kallt och regnigt väder skulle detta golfspel inledas på Ekerum med min kompis som Caddie. Han är på grund av en skada oförmögen att spela golf längre.

Spelet flöt riktigt hyggligt fram till det 9:e hålet, där de två äldre gentlemännen, som dittills varit mina medspelare, beslöt sig för att dra sig tillbaka. Jag tvingades alltså spela vidare själv. Det gick riktigt bra ett par hål, innan jag slog min första socket. Som vanligt kom denna då jag fått något slags förtroende för min sving, och började släppa svingtankarna för att bara slå med känsla. Det kom fler sockets, och då de till slut var fler än de rena slagen så beslöt jag, på 15:e hålet, för att ta min Mats ur skolan, och där slutade golfsäsongen.

Det här kan verka nedslående, men det har mest gett upphov till funderingar.

Skall jag i år för första gången i stor stil anlita en tränare och låta denne skapa en stabil sving åt mej? Tanken finns där, men i och med att det skall springas Marathon i juni så tvivlar jag på att det kommer att bli av. I år. Utan jag kommer nog att mixtra på efter eget huvud. Jag har läst svingtips, jag har analyserat min sving mot dessa och har provsvingat en del ute i snön bakom garaget. Grannen har vant sig, tror jag.

Men så är läget nu. Man får fila på sin uppvridning, man får förundras över Sören Hansens likhet med en viss djurart och man får njuta av den sköna vintern med gnistrande snö.

Väntar fortfarande på Tigers reaktion på hans Blog. Får se när den dyker upp.

Han sa själv på intervjun att han slog den bra, men att puttarna inte ville slinka i. Själv tyckte jag allt att järnen inte hade den skärpa de brukar ha en sistadag. Ok att det var tufft för alla, men ändå.

Och JA, det var kul att han förlorade. Men i Masters håller jag nog på honom. Undrar om det blir en Grand Slam 2010...? Om nån nu mot förmodan läser detta, kom ihåg var ni läste det först... :)

US PGA Championship

Jaha vad känner man för det...

Eller rättare sagt : Vad känner man för Eldrick "Tiger" Woods egentligen? Alla jublar en massa, det blir dubbelt så många tittare då han är med, och... man själv tittar mer gärna!

Men på något sätt vill jag alltid att han skall misslyckas! Har alltid ogillat då det finns dominanter i en sport, Federer, Ed Moses, Usain Bolt.
Det skall vara öppet! Spännande!

Och det är väl det som gör Tigern så spännande ändå. Det är en kille med helt sjukt trevlig attityd, det jag ser av det han visar alltså. Vem Eldrick är innerst inne vet han nog inte ens själv, som alla andra. Men han verkar ALDRIG blase, överlägsen. Det är hela tiden underbar satsning, och han reagerar på resultat. Han ger underbara intervjuer och är väl den ende av de tourproffs jag hört intervjuer med som jag spontant skulle kunna tänka mig att spela med utan att känna mig stressad av personen. Det känns så tydligt att han inte kommer från nån direktörsfamilj som satt sonen i golflära vid 5 års ålder.

Med de här kanonerna finns det också ett hot. Nåt som är värre än doping. Att de skulle hålla igen för att det skall bli mer spännande. Som de Kinesiska pingisspelarna på 70 och 80 talet. Och lite så känner jag med Tigern. Det är sällan han springer ifrån som han gjorde förr. Men det är en känsla och jag tror absolut att det är tvärt om. Han om någon känns som en som verkligen vill göra det bästa hela tiden. Men det är nog bara så att det kommer man att känna...

Annars känns alltid US PGA avslaget. Säsongen börjar ta slut. Man är lite mätt på tourgolf(även om det egna spelet aldrig blir tråkigt). Jämför med Masters - det känns som ett säkert vårtecken. Ser redan fram mot Masters 2010. Med en Tom Watson i högform...

Länge sen... igen. En runda på Kåbo.

Lite egen golf och så...

Egen golf : Det är väldigt mycket roligare att BERÄTTA om egen golf än att höra på andras golf. Så det är ju en utmaning att lyckas skriva nåt här, om någon nu mot förmodan skulle läsa, som är intressant för en läsare.

Men vad är en blog? Både en dagbok för en själv och nån slax exhibihonism. Får se om jag själv kan tycka det är njutbart då jag läser det jag nu skall skriva om dagens runda!

Nio hål
Plats : Kåbo
Tid: 6.45 i morse
Väder : Blåsigt och mulet, men underligt ljumt.
Resultat : 7 över.

Kul att spela i blåst, då det inte är regn och rusk! Och man hyfsat har en sving man kan lita på. Lite punchade slag in i vind, beräkna fadar och lite så. Det var annars fridfullt. Inte ens Momir syntes till med sin singelklippare. De flesta blev nog avskräckta då de tittade ut genom gardinen... Trevlig runda.

Annars har den här säsongen gått från oklarhet till klarhet. I början var svingen inte alls stabil, men den har kommit. Ärilasvingen med drivern hoppas jag var sista pusselbiten. Det som ändå har varit bra är närspelet. Känns som om förra årets spelande på mer tuffa banor har gett en stabilitet.

I år har det blivit normal mängd greenfeespelande.

• Omberg, SCO, två mediokra/dåliga rundor
• Viksberg, en trevlig bekantskap. Rätt bra spel men dåliga drivar
• Saxnäs på Öland. Trevligare än jag minns den, mycket trevligt sällskap och hyggligt spel.
• Ärila. Årets Östra-runda. Drivern ur funktion.
• Viksjö - Höjdaren hittills! Kul spela gamla hemmabanan med en golfarpolare från den tiden som man inte spelat med på länge. Strålande spel 7 hål, sen tröttnade jag. Men 34 poäng var ändå årets bästa.

Annnars normalt många nio, tre och fyrahålare på Kåbo.

Lite egna anteckningar om rundan i morse:
Drivarna, kom inte riktigt åt Ärilaklippet. Men det är iden. Och de flesta drivarna var brukbara.

Järnen, lite otryggt slagna och resultatet lite så. Men sätt handlederna längst bak och avsluta med kroppen mot målet, med lugnt tempo.

Närspelet funkade på det stora hela bra. Viktigt att sikta in kroppen mot hål ÄVEN om det lutar lite.

Jaha, liten sammanfattning av vårsäsongen 2009:

Massor av niohålare på Kåbo. Sätter mig på cykeln och är där runt sju på helgdagsmornarna. Samma vackra cykeltur genom stadsskogen som tidigare år, önskar innerligt att det inte skall bli det sista. Damoklessvärdet hänger ju över Kåbo GK.

Men jag har sett blåsippstid ersatts av vitsipporna. Det blev några liljekonvaljerundor innan den stora kölden i Juni satte in. Först de senaste veckorna har det blivit något spelande, och nu är nästan midsommarblomstren överblommade.

Det har varit dålig sving i år. Tre, fyra olika, men nu har jag något hyggligt igång i alla fall.

Ankstjärten är där, svingen med ordentlig rotation runt ryggraden. Och nu senast, temponeddragning kombinerat med takeaway square vilket har botat skuret vänster/slice. Slog en hook idag, det var längesen...

Närspelet är bra nog i alla sina bitar. Börjar till och med känna mig bekväm med 60-gradaren. Sätt handlederna bara, och låt den smeka in under bollen.

Nu på slutet har det varit värmebölja. Gick ut sju i morse, inne strax efter 8, dyblöt av svett, trots att jag bara gick i t-shirt och shorts.

Bara två 18-hålare än, SCO på Ödeshög och en runda på samma bana dagen efter. En mycket trevlig och bildskön bana i gott skick. Synd bara att svingen inte kunde göra den rättvisa!

Jahapp, nytt år, ingen klubba rördes från november till mars. Och ändå har det börjat riktigt skapligt. Knallar runt på Kåbo strax under mitt par.

TRAGISKT NOG är Kåbo i högsta grad i farozonen! Politikerna vill bygga tennishallar och grejs, verkar lite onödigt så här mitt i krisen. Man har sagt att : Ni vet ju om att klubben finns på nåder. Men jag säger så här : Det behövs en golfbana på sydsidan av Uppsala!

Nord och väst har redan Edenhof, Salsta, Söderby, Upsala... Behövs inget mer vid Stabby.

Endast Kåbo finns på cykelavstånd för de som bor i Kåbo, Norby, Gottsunda, Sunnersta. Låt Kåbo GK permanentas! Mark finns ju. Det finns ju hela åkrar runt regementena, till exempel. kan man inte bygga vad man nu vill bygga där? Tjusigt att se Ångström från Dag Hammarskjöld, men är den marken så mycket mer värd än golfklubben? Byggnation där stör inget boende, stör inte folks friluftsliv. "Kronans mark"?

Svingstatus tidig höst...

(Typiskt läge på ettan)

Ja, det har ramlat på med Kåborundor.

Svingen har inte varit den bästa. Tappade det här med vänsterunderarmsrotation och axelvridning. Försökt lite med Ärilasvingen, ryggen mot målet, börja med fötterna och dra på. Funkaden någon runda. Nu försöker jag kombinera dessa.

Mjukt, jämnt tryck och lösa axlar ger bra start.
Vrid upp utan att glida, axeln in under hakan.
Härifrån fick jag bra drag på den.
Börjar med fötterna och drar på med "sexankänsla"...

Jaja, det är det här som håller intresset för golf lika färskt jämnt!

Åskådare till Scandinavian Masters på Arlanda

En golfares vedermödor, var det ja....

Jag lär skall ha skymtat i TV-rutan, iklädd träningsoverallsjacka och fransiga shorts, skyddande mig från regnet med ett IKEA-paraply. Ack ja...

Regnet. Transporterat horisontellt av hård vind. Varför är man inte hockeyfan?

Mina erfarenheter av att se europatour golf live, lite osorterat i den ordning jag kommer på det:

1. Gör det. Det är en himla skillnad mot att sitta framför viasatten. En helt annan närhet till spelet.
2. Följ en boll, med några som är tillräckligt okända, men spännande för dej. Så ser du bra.
3. Ta med frukt och vatten.
4. Räkna med att parkering både kostar skjortan och att det kan vara en bra bit att gå. Lämna högklackat hemma(Jodå, jag såg ett par damer trippa omkring i geggamojjan...).
5. Håll dig nära spelarna vid utslagen. Så du ser reaktionerna, känner spänningen.
6. En liten kikare kan vara käck att ha med sig.