Sitter och kollar in Dunhill Champs från Leopard Creek. Det var roligare förr, då Zacke blev ditskickad. Han brukade låta särdeles glad just där. Ett par grymma zackar producerades. Minns följande "De berättade att det fanns en Spottkobra där uppe i ruffen. Jag ville gå dit och kolla. Men de sa 'det skall du inte göra, de är farliga serru'. Då gjorde jag inte det." Eller då han kom att prata om Randhawa. Berättade om då Randhawa och Chopra lirade. Härmade indiepladder helt underbart. Och han uttalade alltid namnet som Rarnrdawwa. Birdy namnam style.
Men Hallberg och Pulrik klarar sig rätt bra. Pulrik är riktigt trevlig som bisittare. Han liksom väldigt många av de gamla proffsen. Men det är klart, de har ju varit i rampljuset, vart trevliga i mängder av proams, och man föreställer sig att proffstillvaron ger rätt många pratskyldigheter. Hursomhelst, ganska trivsamt. Även om det inte är zackeklass.
Det här är vad man får av golf så här års. Visst, det finns skåningar, det finns dårar som spelar i snön och en del välbeställda som spelar i varmare länder. Men jag tror inte jag är direkt unik bland svenska golfare med att kunna gå 3-4 månader utan att röra en klubba.
Ska se om jag orkar släpa mig till nåt tält eller nån simulator ändå. Suget finns där.
