Kåbo, åttans fairway
Tja, då börjar det vara dags att avsluta säsongen 2011. Alltid vemodigt, och tråkigt att man skall bo på en breddgrad som får en att hålla klubborna undanstoppade under 4 månader.
Jag har som vanligt tankar på golfhallar, inomhusträning och annat, men det brukar inte bli så. Egen golf kommer snart vara något som känns som något avlägset. Trist, egentligen. Men man är född där man är född, på gott och ont. Vissa år, då det har varit mildvintrar har jag spelat fram till lucia på klafsiga fairways, men de senaste årens onekligen sköna vintrar har gjort golfbanan mer lämpad för skidorna. Vi får se vad det blir.
Hösten är lite avslagen på tourerna också, även om det är stor skillnad mot 80 och 90-tal, då det var stendött från Oktober till Masters. Lite överdrivet. Det är en del småtrevliga tävlingar, framför allt på europatouren, med Dunhill Masters på S:t Andrews som den trevligaste. Michael Hoey bärgade ytterligare en seger för Irländarna, inte klokt vad mycket de vunnit av Majors de senaste 6-7 åren. Finns det så¨mycket fler golfare på Irland än i Sverige? Klart, de kan ju säkert golfa i februari...
Året på tourerna har varit rätt sparsmakat ur svensk synvinkel. Alex Noren har väl fått lite av ett genombrott med två europatoursegrar, men annars är det inte mycket som vunnits av svenskarna. Och ingen ny stjärna syns. Amerikanerna och Britterna sprutar fram nya stjärnor, Bud Cauley, Tom Lewis och andra. Kanske Jens Dantorp kan få något slags genombrott nästa år. Och vi får åtminstone en till på stortouren i USA, Jonas Blixt, kanske han kan överraska?
Och kommer Tiger tillbaka? Eller kliver någon annan fram som klart skinande världsetta? Luke i all ära, men han vinner väldigt lite.
Saxnäs
Egna golfen då? Efter KM så har jag spelat hyfsat regelbundet. Det blir över 30 rundor i år om man räknar två niohålare som en runda. Höjdpunkten var väl förra veckans tripp till Öland, hann med att spela en medioker runda på Saxnäs och en riktigt trevlig runda på Grönhögen, med skapligt spel och förträffliga förhållanden. Spelade ensam med en gammal kompis som caddie, och då solen kom fram framåt tionde hålet blev det en härlig vandring, kanske 7-8 sekundmeter och härliga vyer över södra östersjön.
Men jag har svårt att få fart på svingen. Med "rätt" rotation blir det numera oftast ganska rakt, men kraftlöst. Letar efter timing. Meter. Tidigt i vår blir det nog att hitta lämplig pro med målet att slå längre. Och rota på youtube, "Longer drives"...
Klicka förresten gärna på bilderna, Blogger presenterar dem rätt snyggt, och de gör sig bättre som större!
