Första intrycket, eller de första intrycken man får av en person... svårt att ta sig förbi dem. För mej i alla fall. Det har ställt till bekymmer, man har snabbt fått förutfattade meningar om kollegor på arbetet, personer man träffar runtomkring, som visar sig vara felaktiga. Men många människor, som jag gillat instinktivt vid första träffen för decennier sedan har aldrig svikit intrycket då man umgåtts senare under åren.
Det är väl lite knäppt att få ett intryck av någon som man ser spela golf i en tävling, men det hjälps inte. Jag får det. Jag ser väl på alldeles för mycket golf egentligen, och man får ett intryck av de som spelar, man ser dem ju rätt ofta, de som är bra.
Och jag får erkänna det, första intrycket av den nordirländske världsettan var väldigt negativt, han gav ett kaxigt, bortskämt intryck, något som visat sig vara en av de missar första intrycket gör. Killen verkar rätt lågmäld och ödmjuk då man hör honom i TV. Men han kom inte till Nordea Masters...
Brandt Snedeker gav tidiga intryck som var raka motsatsen. Visst, Alfred E Neumann fråm MAD, men killen spelade fort, verkade säker utan att vara kaxig, och han såg trevlig ut. Och då blir jag lite så, det där är säkert fel, han är nog en skitstövel egentligen. Killen har ju spelat väldigt bra golf ett tag nu, är i toppen av varje tävling, så han har ju synts mycket. Tänkte att jag då skulle snabbgoogla fram nåt på honom där han är en skitstövel på nåt sätt, men det jag fann var sånt som detta:
Länk till nån Nashvillehemsida
Visst, kanske tillrättalagt, men stämmer det så är det ju svårt att tycka illa om det. Och ingen kan väl tycka illa om tempot han håller då han skall få iväg en golfboll. Inga långa preludier här:
Jag får nog säga, om jag skulle få den där frågan nån gång om vilka man skulle vilja ha med i sin drömfyrboll, så är Alfred E en klar kandidat.
