Åskådare till Scandinavian Masters på Arlanda

En golfares vedermödor, var det ja....

Jag lär skall ha skymtat i TV-rutan, iklädd träningsoverallsjacka och fransiga shorts, skyddande mig från regnet med ett IKEA-paraply. Ack ja...

Regnet. Transporterat horisontellt av hård vind. Varför är man inte hockeyfan?

Mina erfarenheter av att se europatour golf live, lite osorterat i den ordning jag kommer på det:

1. Gör det. Det är en himla skillnad mot att sitta framför viasatten. En helt annan närhet till spelet.
2. Följ en boll, med några som är tillräckligt okända, men spännande för dej. Så ser du bra.
3. Ta med frukt och vatten.
4. Räkna med att parkering både kostar skjortan och att det kan vara en bra bit att gå. Lämna högklackat hemma(Jodå, jag såg ett par damer trippa omkring i geggamojjan...).
5. Håll dig nära spelarna vid utslagen. Så du ser reaktionerna, känner spänningen.
6. En liten kikare kan vara käck att ha med sig.

Några bra hål

En runda på Kåbo på lunchen.... inte mycket tid att vinka på, så man fick kryssa sig fram mellan pensionärerna. Blev hål 5-7, sen tanter ivägen, så tillbaka och spelade 5-9. Sen hål 1 med cykeln med sig så blev det 9 hål.

Bra bite

För att inte ha rört en klubba sen förra helgen var bollträffen suverän. Inte en övningssving, perfekt drive på en gång. Slog alla klubbor bra. Vred axlar och roterade vänster underarm

Längdkänslan i puttarna var väl si och så, men en birdie, och sen ungefär lika många par som bogeys, that's it. Sugen på att lira fullängdsbana nu.

Kåbo börjar bli bra. Greenerna är riktigt fina, fairways med Kåbomått mätta bra. September blir kanon om vädret får hålla i sig.

Golfens vagga, del 1

Då var det dags.....
















Med tonvikt på "då"...

Det var i april som jag på skakiga ben ställde upp mig för det som blev den här pärlan. Spelkamraterna från tre olika kontinenter kunde bara njuta av en perfekt drive....

Men vi backar tillbaka till början av 2000-talet....

Min kära hustru gav mig då, på min jämna födelsedag i present att spela St Andrews. Fett.

Man skulle bara komma till... Brand i kök, nedlagda kontor, arbetssituationer, små barn....

Det dröjde till 2006 innan jag gjorde slag i saken. Då var tanken att jag skulle anträda denna golfens pilgrimsfärd tillsammans med en mer känd person inom golferiet som spelat måånga fler banor än mej. Vi kom överens om att försöka få starttid förbokad. Ett nålsöga, det gäller att skicka ansökan genast det datum i oktober året innan, och tyvärr, det gick inte.

Vissa funderingar fanns på ballots osv, men tiden gick och det blev oktober 2007. Nu hade inte min tänkta spelkamrat möjlighet, så jag sökte lite på vinst och förlust nån starttid under 2008, utan att speca så noga.

Och jag fick nu en starttid, sent i april. Tiidigt för mej, Uppsala öppnar banorna sent... Men ok, då - jag tackade ja till både Jubilee, som kostade skjortan, och Old som dessutom kostade byxbenet....

Fortsättning följer....