Väntar fortfarande på Tigers reaktion på hans Blog. Får se när den dyker upp.

Han sa själv på intervjun att han slog den bra, men att puttarna inte ville slinka i. Själv tyckte jag allt att järnen inte hade den skärpa de brukar ha en sistadag. Ok att det var tufft för alla, men ändå.

Och JA, det var kul att han förlorade. Men i Masters håller jag nog på honom. Undrar om det blir en Grand Slam 2010...? Om nån nu mot förmodan läser detta, kom ihåg var ni läste det först... :)

US PGA Championship

Jaha vad känner man för det...

Eller rättare sagt : Vad känner man för Eldrick "Tiger" Woods egentligen? Alla jublar en massa, det blir dubbelt så många tittare då han är med, och... man själv tittar mer gärna!

Men på något sätt vill jag alltid att han skall misslyckas! Har alltid ogillat då det finns dominanter i en sport, Federer, Ed Moses, Usain Bolt.
Det skall vara öppet! Spännande!

Och det är väl det som gör Tigern så spännande ändå. Det är en kille med helt sjukt trevlig attityd, det jag ser av det han visar alltså. Vem Eldrick är innerst inne vet han nog inte ens själv, som alla andra. Men han verkar ALDRIG blase, överlägsen. Det är hela tiden underbar satsning, och han reagerar på resultat. Han ger underbara intervjuer och är väl den ende av de tourproffs jag hört intervjuer med som jag spontant skulle kunna tänka mig att spela med utan att känna mig stressad av personen. Det känns så tydligt att han inte kommer från nån direktörsfamilj som satt sonen i golflära vid 5 års ålder.

Med de här kanonerna finns det också ett hot. Nåt som är värre än doping. Att de skulle hålla igen för att det skall bli mer spännande. Som de Kinesiska pingisspelarna på 70 och 80 talet. Och lite så känner jag med Tigern. Det är sällan han springer ifrån som han gjorde förr. Men det är en känsla och jag tror absolut att det är tvärt om. Han om någon känns som en som verkligen vill göra det bästa hela tiden. Men det är nog bara så att det kommer man att känna...

Annars känns alltid US PGA avslaget. Säsongen börjar ta slut. Man är lite mätt på tourgolf(även om det egna spelet aldrig blir tråkigt). Jämför med Masters - det känns som ett säkert vårtecken. Ser redan fram mot Masters 2010. Med en Tom Watson i högform...

Länge sen... igen. En runda på Kåbo.

Lite egen golf och så...

Egen golf : Det är väldigt mycket roligare att BERÄTTA om egen golf än att höra på andras golf. Så det är ju en utmaning att lyckas skriva nåt här, om någon nu mot förmodan skulle läsa, som är intressant för en läsare.

Men vad är en blog? Både en dagbok för en själv och nån slax exhibihonism. Får se om jag själv kan tycka det är njutbart då jag läser det jag nu skall skriva om dagens runda!

Nio hål
Plats : Kåbo
Tid: 6.45 i morse
Väder : Blåsigt och mulet, men underligt ljumt.
Resultat : 7 över.

Kul att spela i blåst, då det inte är regn och rusk! Och man hyfsat har en sving man kan lita på. Lite punchade slag in i vind, beräkna fadar och lite så. Det var annars fridfullt. Inte ens Momir syntes till med sin singelklippare. De flesta blev nog avskräckta då de tittade ut genom gardinen... Trevlig runda.

Annars har den här säsongen gått från oklarhet till klarhet. I början var svingen inte alls stabil, men den har kommit. Ärilasvingen med drivern hoppas jag var sista pusselbiten. Det som ändå har varit bra är närspelet. Känns som om förra årets spelande på mer tuffa banor har gett en stabilitet.

I år har det blivit normal mängd greenfeespelande.

• Omberg, SCO, två mediokra/dåliga rundor
• Viksberg, en trevlig bekantskap. Rätt bra spel men dåliga drivar
• Saxnäs på Öland. Trevligare än jag minns den, mycket trevligt sällskap och hyggligt spel.
• Ärila. Årets Östra-runda. Drivern ur funktion.
• Viksjö - Höjdaren hittills! Kul spela gamla hemmabanan med en golfarpolare från den tiden som man inte spelat med på länge. Strålande spel 7 hål, sen tröttnade jag. Men 34 poäng var ändå årets bästa.

Annnars normalt många nio, tre och fyrahålare på Kåbo.

Lite egna anteckningar om rundan i morse:
Drivarna, kom inte riktigt åt Ärilaklippet. Men det är iden. Och de flesta drivarna var brukbara.

Järnen, lite otryggt slagna och resultatet lite så. Men sätt handlederna längst bak och avsluta med kroppen mot målet, med lugnt tempo.

Närspelet funkade på det stora hela bra. Viktigt att sikta in kroppen mot hål ÄVEN om det lutar lite.