US PGA Championship

Jaha vad känner man för det...

Eller rättare sagt : Vad känner man för Eldrick "Tiger" Woods egentligen? Alla jublar en massa, det blir dubbelt så många tittare då han är med, och... man själv tittar mer gärna!

Men på något sätt vill jag alltid att han skall misslyckas! Har alltid ogillat då det finns dominanter i en sport, Federer, Ed Moses, Usain Bolt.
Det skall vara öppet! Spännande!

Och det är väl det som gör Tigern så spännande ändå. Det är en kille med helt sjukt trevlig attityd, det jag ser av det han visar alltså. Vem Eldrick är innerst inne vet han nog inte ens själv, som alla andra. Men han verkar ALDRIG blase, överlägsen. Det är hela tiden underbar satsning, och han reagerar på resultat. Han ger underbara intervjuer och är väl den ende av de tourproffs jag hört intervjuer med som jag spontant skulle kunna tänka mig att spela med utan att känna mig stressad av personen. Det känns så tydligt att han inte kommer från nån direktörsfamilj som satt sonen i golflära vid 5 års ålder.

Med de här kanonerna finns det också ett hot. Nåt som är värre än doping. Att de skulle hålla igen för att det skall bli mer spännande. Som de Kinesiska pingisspelarna på 70 och 80 talet. Och lite så känner jag med Tigern. Det är sällan han springer ifrån som han gjorde förr. Men det är en känsla och jag tror absolut att det är tvärt om. Han om någon känns som en som verkligen vill göra det bästa hela tiden. Men det är nog bara så att det kommer man att känna...

Annars känns alltid US PGA avslaget. Säsongen börjar ta slut. Man är lite mätt på tourgolf(även om det egna spelet aldrig blir tråkigt). Jämför med Masters - det känns som ett säkert vårtecken. Ser redan fram mot Masters 2010. Med en Tom Watson i högform...