Lite minnen från 80-tal (och en ok Kåborunda)

Jag har spelat länge, började 81. Tänkte det kunde vara kul att dra ett par stories från den tiden.
Spelade då på Viksjö GK norr om Stockholm, började då jag var 19, då hade jag sommarjobbat så pass många år att jag hade råd att börja. Inga soccermoms för mej, precis. Ingen i släkten spelade golf.

Sommarjobbade också den sommaren. Dagarna förflöt så, att jag cyklade 4 km till jobbet, jobbade, cyklade hem, tog bagen på ryggen, cyklade 6 km åt andra hållet till banan och gick förhoppningsvis 18 hål. På den tiden var det 30 i hcp man började på och då man fick grönt kort var det 30 fick man försöka lira på för att få hcp-kort och kunna ge sig ut och spela andra banor. Rätt tuffa bud. Men jag gick ner till 63 kilo den sommaren, lika lång som nu då jag känner mig relativt nerslimmad på 80 pannor.

Grönt kort var inte så högtidligt på den tiden. Ett relativt enkelt teoriprov, och sen fick jag gå bakom Sayeds stuga och slå 5 stycken spikraka järnfemmor, så var det klart.

Standard klädsel var sweater, träningsoverallsbrallor, lätt nedhasade bolasockor och Adidas superstar. Andra tider, det finns ju till och med (skitsnygga) bilder på Annika i jeans från då.

Skriver lite mer någon annan dag.

Idag, moving day, alla svenskarna över par på Irland. Får hoppas att Stanley lyckas bättre, han verkar ha plockat med sig lite bra form från Scandinavian mastersvinsten.

Morgonens runda (vanlig tidig 9-hålare vid 6.45 på Kåbo) helt ok. Dålig scoring första fyra, mest pga bunkerbesök, 6 över första fyra. Men sen gick det bättre. Par 6-7-8. Lekbergs grejer funkar allt bättre. En lektion är värd sitt pris om man tar den på allvar. Bra längdkänsla i puttarna också. Kul statistik - 100% fairwayträffar...

Bro Hof, ScM och dagens groda

Jaha, så var Scandinavian Masters igång på Bro Hof. Nystarten för En Svensk Stortävling på en världsklassanläggning.

Nåja.

Nu har jag inte lirat Bro Hof själv, passar inte min plånbok riktigt, men sådär helt himlastormande vet jag inte om jag tycker den ser ut. Som tourbana på TV betraktad. Det här långa vid sjön ser rätt häftigt ut, men annars verkar man plankat lite Sawgrass och annat.

Men visst, känns mer PGA än Kungsängen eller Bärseback. Blir nog bra.

Däremot är startfältet lite trist. Några strövis jättekanoner, svenskar och inte en europatourstjärna från utomlands. Jamie Donaldson och Robert Rock är väl förutom Osthuset bland de bästa, men inga Jimenezar eller Westwoodar.

Trist som sagt. Minns SEO, då man hade Ballesteros, Woosnam, Howard Clark, Torrance och dåtidens europakanoner på plats. Såg det på plats ofta på den tiden. Behövs väl ännu högre prissummor, och frågan är om veckan efter BO verkligen är idealisk. Visst, några från långtbortistan lyckas man väl locka, men kanoneuropeerna vill man se på en stor europatourtävling.

Men kul att Stanley lirar bra.

Levererar dagens groda nedan. Han (eller hon) ville inte flytta sig från green på Nyköpings Östra. Är det en groda, kanske är en padda?

Första 18-hålaren för i år blev det i alla fall. Gick halvhyfsat, några par blev det i alla fall.

Handledsrelease synkat med axlarna gick för det mesta bra, men ibland starkt dragna till vänster. Närspelet helt ok.

BO och lite fåglar

Heldagskoll på The Open. Kul att hänga med tidigt. De har visat Rock och Kjeldsen, som lirar bra. Kjeldsen är en behaglig prick, går omkring och ser småfinurlig ut. Min favvo bland danskarna. Även om Rats kanske kanske har spelat bättre senaste året.

Pulrik gör rätt bra ifrån sig som kommentator, men Fulke är en riktig klippa. Fast de lirar i en lägre division än Zacke.

Just nu går golvmoppen ut. Tävlar med Fowler i klassen mest förargelseväckande. Villegas har nån klippt i alla fall.

Men man måste ta sig dit igen. Nån gång.

I morse var första gången på månadtal som jag verkligen spelade 9 hål. På det sättet att jag förde score och så. Höjdaren var 2:an. Fick slå en halv driver - gick 190. Queer. Slår full driver 205, kanske. Men sen en strålande 10-meters och första birdien på tvåan på åratal.

Här är en birdie till. Ser ni honom i sunket? Ingenting man vill ta en kallsup i.

The Open och Ljuset i slutet av tunneln...

Jahapp så var det dags för BO på Old Course igen. Lirar i samma division som VM-final i Vuvuzelaland för mej. Större än Masters, då BO går på Old Course. Har man en gång varit vid R&A är det störst.

I skrivande stund ligger Big John 6 under efter 10. Var det inte på Old Course han vann? Minns inledningen av hans tal "I'm so damn happy...". Överläpparna blev stela som granit...

Det är ett skönt BO-minne förmej , här ett par till :

• Constantino Roccas monsterputt från Valley of Sin. Han blev så sjukt glad. Att han sen torskade i särspelet kom han aldrig igen ifrån, som jag minns det.


• Jespers ras de sista 9, då Orkanvane Texasbon Justin Leonard hanterade den starka vinden ännu bättre än Parnevik.

Fast de två största minnena är med samme man med 26 års mellanrum.

• Det gäller Tom Watson förstås. 1983 hade jag bara spelat golf i ett år, var helfrälst, bodde på banan, och var då med mina föräldrar i Deal, Kent. The Open visades på BBC, det visades inte mycket i Sverige på den tiden, jag följde faschinerad. På sista hålet har Watson 195 meter till hål och behöver göra par för att vinna. Watson plockar fram järnfyran. Kameramannen måste stått bakom, och lyckades fånga bollflykten perfekt. Det var absolut spikrakt mot flagg hela vägen, damp ner bara nån meter från hål. Första gången jag riktigt fattade hur bra de där killarna egentligen är, under stark press.


• Andra minnet förstås, då Tom står för inspelet på sista förra året. Behöver göra par. Massor har hamnat i den där bedrövliga slänten bakom. Jag tänker - "Han om nån vet väl att hålla igen". Men inte...

Bilden ovan är från cykelturen hem. Tröttnar aldrig på mitt pittoreska lilla kärr. Lägger på en till i slutet också. Plockade faktiskt lite blåbär till frukost. Ack ja, hösten är snart här och det...

Svingen har fått vila ett par veckor, utomlands med familjen. Har gått hyggligt ett par mornar nu. Ibland blir det riktiga duffar, känns som det mest är en timinggrej. Men gör mest bogeys nu, och har gått upp till att ha järnfemma som längstaklubba. Dags att plocka fram drivern och se vad som händer.

Men det är handledsrelease timat med en riktig rotation av axlar och kropp. Närspelet hyggligt.