Firestone och PGA Championships på Quail Hollow

Stora tävlingar så här års.

Efter The Open var det Firestone. Det är egentligen en rätt trist bana, ofantligt många hål ser likadana ut. Men 16-18 är rätt ok. 16 ett låångt par 5 med hålet efter en liten damm. 18 skall du mellan två träd. Matsuyama höll ihop det bäst och vann. Stenson 17:e utan att imponera.

PGA Championship på Quail Hollow var riktigt skaplig! Hålen 14-18 var mycket varierande, utmanande och trevliga att se! Det var spännande länge, men Justin Thomas hade lite flyt runt 14-16 och kunde vinna utan att vara direkt hotad. Ännu en hygglig av Stenson 13:e utan att vara framme och hugga.

Hygglig golf men inte fantastiskt.

Har spelat lite Augustigolf. Inga katastrofer men jag kommer inte tillrätta med svingen. Körde en runda igår med bara järn som kändes lovande. Försökte ta klubban längre bak i stance, sen tänka, från topp rotera underarm och axel, stå lite närmare boll. Gick hyfsat, målet var att få bättre längd, och då jag ser till att allt releasats vid impact fick jag några meter.

Idag gick det sämre. Tänkte samma men det blev för mycket outside in. Oklart varför. Men ändå hyfsad score, 7 över som igår. Det var puttning och tur som hjälpte. Och svingen är - bättre!

The Open - Spieth vs Kuchar

Ännu ett år med en bra duell i The Open.

Royal Birkdale. Inte världens mest profiltydliga hål, väldigt typisk links. Men ändå bra, sällan har man sett  bunkrarna bättre definiera hål. Men 16-17-18 ser precis likadana ut från tee. Bra balans i sluteet, 14 par 3, 15 enkelt par 5, 16 knepigt par 4, 17 längre par 5 och 18 svårt par 4. 

Vädret brittiskt ruskigt to-fr, sommarväder lö-sö. Lördag stilla, söndag rätt blåsigt.

Hela lördagen och söndagen gick Spieth och Kuchar i sistagruppen.

Lördagen såg den första 62:an på en Major - Branden Grace. Men förhållandena var just på lördagen perfekta.

Både Noren och Stenson var uppe hela veckan utan att direkt hota toppen. Noren hade inte sin bästa puttning, men slutade ändå 6:a. Stenson har inte riktigt hittat precisionen i svingen, lite av och på och slutade 11:a. Godkänt av båda.

Men det var alltså Spieth och Kuchar det handlade om. Kuchar, hela tiden säker utan att göra något magiskt. Spieth tvärt om. Efter att ha haft bra koll på svingen på lördagen så blev det mängder av konstiga lägen på söndagen. Och då han slog en drive fruktansvärt snett på 13:e, långt par 4 så såg det ut att vara fördel Kuch. Men efter 20 min droppning tillbaka i flagglinjen ut på rangen slog Spieth ett av sina houdinislag och kunde rädda bogey. Kuch ledde efter hålet med ett, men Spieth fick massor av energi. Slog sen bollen bra och puttade ännu bättre. Satte flera långputtar under frejdigt fistpumpande. Ledde med 2 inför sista. Och då Kuch hamnade i bunker med sitt inspel var det klart.

Lite fjompigt och affärsmässigt tal, inga historiens vingslag där, men han tackade i princip hela världen. 

Hade varit roligare om Kuch vunnit, ännu roligare om Stenson eller Noren varit med på allvar, men denna Open får i alla fall klart godkänt!

Formtopp!

Sommar, hemma, alltså tidiga morgonrundor på mellanbanan. Oftast hemma igen till kvart över åtta för frukost. Ingen på banan och skön temperatur. En av fördelarna med att vara morgonmänniska.

Var till rangen med sonen. Hittade en bra trigger. Spänningen i händerna översätts till rotation i axel, och sättningen avsätts vid impact.

Tre niohålare bättre än HCP, de i går och förrgår 5 över på mellanbanan.
Drivarna har varit raka.  Man måste hålla jämt drag med händerna genom hela svingen, händerna lite aktivare än vid järnslagen
Träfem ännu rakare. Dra lugnt igenom
Järnen är bättre, men där går det forfarande för högt och ibland lite höger. Letar lite där

Pitchar bra men chippar sämre. kom till topp och sen medvetna händer på chip!
 Puttningen har varit helt ok. Målfokus!

Nu i morse var allt lite sämre. Ingen fara på taket dock, och 9 över.

Golf med Chris från Californien - försöker få lägre bollflykt.

Har haft besök av en amerikansk familj där fadern var en inbiten. Vi var till Upsala Gamla - en riktig 18 hålare på Upsala alltså. I årets intresssanta Juliväder var det omväxlande soligt, mulet och regn. Och rejäl blåst.

Det började hyggligt, men fick en socket på ett kort inspel, sen fick jag kämpa. Alla utslag höga höger, korta. Sen mycket outside in även om det rättade till sig någorlunda efter första nio. Närspelet räddade mej, jag puttade bra. Chris, som är stor slog som en häst sparkade och fick till en fin runda. Vi fick sällskap med en kille som också är medlem och som var trumppratsugen på 19:e.  Dialogen blev den förväntade... 

Dagen efter en morgonrunda med Chris på mellanbanan. Jag spelade bättre, och kunde gå under hcp. Men hela tiden fick jag kämpa mot högersläppen och allt blev högt. Dock riktigt bra puttning igen. Jag försökte vara väldigt oaktiv med överkropp och lät underkropp och fötter dra.

Jag beslutade mig för att försöka sänka bollbanan. Gick ut i morse med iden att "flippade handleder" genom impact skulle ge lägre bana. Det gjorde de inte. Gick ändå rätt bra att slå. Kom på slutet på, att stå med sluten stance, fakea vänstersläppen in i skogen. Då fick jag faktiskt ner banan lite. Inte vackert men fungerande. Men att handlederna flippar kontrollerat genom impact känns bra. Försöker också hålla koll på att högeraxeln inte åter framåt

Tourerna vecka 28 - Shinkwin och Dechambeau

Bryson Dechambeau vann sin första titel i John Deere Classic i Illinois nånstans. Ingen svensk gjorde väsen av sig. Men det var läckert att se Dechambeau vinna. Hans sving är inte vacker, men den låga, penetrerande bollflykt han får till är skön. Nerifrån ett dike från över 200 meter. Inspelet till sista. Otroligt glad efteråt och sträckte händerna mot skyn och sa yes då Amanda Balionis frågade om han var redo att hoppa på planet till nästa veckas The Open. Patrick Rodgers ledde länge men krånglade till det på 17:e. Ruffbesök och behövde chippa på green.

I Skottland, Scottish Open, på nyare banan Dundonald (inte fantastisk) var Johan Carlsson väl med inför sista rundan men föll tillbaka till 15:e, gjorde inget väsen av sig. Upplösningen handlade istället om den unge atleten Callum Shinkwin som verkade hur stabil som helst, skakade lite på slutet men hade klarat sig med par på sista par 5. Slog upp andraslaget till ett omöjligt läge i bakre slänten av en bunker. Resulterad i bogey. Så det blev särspel mot Rafa Cabrera-Bello som spurtat bra sista dagen.

Shinkwin hamnade i samma sluttnig en gång till, fick omöjligt läge igen, och Rafa, som slagit ett kanonslag på andraslaget kunde vinna. Kul för Rafa, men framför allt hårt för unge Shinkwin!

I US open för damerna var det all-asian. Jag känner inte till segraren.

Haninge GK, sen rättså bra egen golf på hemmabanan

Även icke soliga dagar kan vara vackra.

Lirade Haninge med en gammal kompis med lågt hcp. Blev hopparade med ett äldre och mycket trevlig par, medlemmar på klubben som både spred trivsel och kunde ge goda råd där de körde omkring med sin golfbil. Och de var fulla av oooh och aaaah över kompisens ständigt spikraka 240-metersdrivar. Man ser inte sånt primetime på hobbybana så ofta.

Blå slingan vi spelade först var sådär, sedan röda som var lika trevlig som jag minns 18-hålaren från 90-talet. Fina vyer, bra skick, spännande design, och en kul trollskog med golftroll. Kan man undvika den blå slingan är nog Haninge mest prisvärda alternativet söder om stan må-fr,.

Egna golfen var först inte så bra, jobbar bara med timing nu, fick till det hyggligt sista nio där jag väl fick ihop en 13-14 poäng, med en birdie på lite knixiga par 3 hålet som topprestation och publikens jubel.

Har sedan kommit på, att göra nedsving som uppsving. Bara tänka att "uncocka handlederna" och låta kroppen hänga med, som vanligt mixtrande hemma på gräsmattan, har funkat riktigt bra nu ett par rundor. Ingen direkt svingändring, mer ett tempotänk. Och vara uppmärksam på att axlarna inte åker iväg till vänster. Lite kort, jobbar nu med att dra iväg med fötterna för att få en lägre bollflykt.

Tourerna vecka 27 - Rahm, Xander o John 3:16

En något avslagen upplaga av Irish Open, lite regnigt och inte Rory eller nån av Irländarna i mixen och Portsteward var väl lite below average för links som gör sig häftiga på TV. Men det var Jon Rahm som gav tävlingen färg. Lite ilsk, lite kontroversiell i regelgrunkor men slog bollen som en häst sparkar med den där korta baksvingen och hade ett knivskarpt närspel. Ganska sned på utslagen och det var många Severäddningar. Inkarnation där?  Gubbarna Hanson och Karlsson får godkänt med 14:e resp 30:e plats.

Det här Greenbrier känns lite skumt. Våra spa, typ Medevi Brunn brukar vara rätt nedtonade, men det här känns som en gräddbakelse mitt i skogen. Varför har man en bana av PGA tourklass på ett sånt ställe och varför delar ägaren ut 100-lappar? Men i alla fall en rätt behaglig miljö, det får man säga. Frodo Lingmerth var med i början, men kanske har nått ändan av formtoppen, blev 64:a. Vann gjorde den något underlige figuren Xander Schauffele. Bara namnet. Rätt spännande på slutet då bistre Streb kunde utjämna med en birdie på sista par-3 hålet.

Kollade LPGA för en gångs skull. Katherine Kirk kunde vinna knappt efter att ha lett ganska komfortabelt, den nya förmågan Buhai från sydafrika pressade mot slutet. Ganska stilig kvinna får man säga, Kirk. Men lite ovanligt att se en icke-amerikan vara så där offentligt halleluja. Hennes banguide hade blaffigt bibelkapitel så att det lyste över hela hennes skinka. Tja, det brukar ju sälja, så varför inte? Hade förväntat mig en Zackpredikan av gammalt gott slag i segerintervjun men hon lyckades hålla ner det.

Golf på Smådalarö - Slöskön semestergolfbana i skärgården

Har bara kort på 19:e hålet...

En trevlig bekantskap ,den här banan, belägen mitt i Stockholms skärgård. Nu gör väl inte vattnet så där rysligt bekant under rundans gång, men det är en trevlig liten promenad i skärgårdsskog. Nio hål och inte särskilt lång. Men i ganska gott skick, greenerna är lite långsamma men oväntat fina och jämna. Alla hål går i sitt eget rum i lövskogen, snårig ruff på sidorna. Det märks att det är lite semesterstuk, folk verkar inte räkna score och tar lite si och så på reglerna. Skön stämning. Och inga problem komma ut. Kan rekommendera den här banan, om man vill ha lite relaxad golf.

Tourerna vecka 26

Svenskar med i toppen på många ställen, Lingmerth utanför Washington och Björk på Le Golf National.

Lingmerth ledde, spelade kassaskåpssäkert to-fr, svajade lite på lördagen, men gick ändå ut i ledarboll med Summerhays. Tappade momentum redan från början med en bogey på första och fick en dubbel på elvan. Blev till slut femma. Det blev istället särspel och Kyle Stanley, som varit nere i en svacka på flera år kunde inte hålla rösten stadig då Dottie Pepper intervjuade honom. Howell III, som inte vunnit på år och dag spelade bort sig på första särspelshålet, och gav bort segern i Quicken Loans

Även Björk gick ut i Ledarboll i Paris, spelade faktiskt bra. Det som hindrade honom från seger var faktiskt mängder av puttar på hålkanten. Den sista, en långputt på svåra 18:e vfick han i alla fall sänka för en 3:e. Sista dagens man var ytterst formstarke Fleetwood, Den här nackspärrssvingen var som ett urverk, behövde inte putta fantastiskt för att vinna ganska komfortabelt. Höll nere lite grann på Scouse-dialekten, trevlig prick att lyssna på.

Jag suger lite på karamellen med damernas Major, har den inspelad, skall kolla senare...

Kinhult femma på Challenge, ytterligare en bra placering.

Har hittat något...

Har gått bra ett par rundor nu med svingandet.

Började med att jag tänkte Rahm. Den där korta baksvingen. Sen att dra på ordentligt med underkropp, låta den vara motorn i hela framsvingen. Axlarna måste rotera med och har den här "släpande, tunga " känslan vid impact.  Kör "mongohänder" halvvägs ned för att få shaftlean, tips från Clay Ballard på youtube. Lite Ärila över svingen. Känns som ett steg framåt mer än en svingfix.

Några anks i dammen på fjärde

Morgonens runda, ganska fin. Lite sen på banan, vid runt 6.40 men i mål vid 7:35. Vackert väder, lite blåsigt. Träffade mycket fairways, drivern kanske lite för högersläppig, men inte farligt. Inga katastrofer med några andra slag. Lite dumma beslut och lite otur gjorde att scoren blev något över par. Men par på 8 och 9 var bra att avsluta med.

Helt ensam på banan, bra tempo, knappt något bollet, samma boll hela rundan trots blåsten, fint väder. Och inte ens några idioter på vägen hem från banan. Bra start på dagen.

Har varit ledig må-to också, helt ok rundor då med, men rätt jobbigt köra hem i morgontrafiken. För många idioter

Nian, från stigen mot bilparkeringen

Och så strular det igen...

På mellanbanan lite senare inte förrän 6.45, försov mej.  Varmare, flugeländena igång. Lite halvklart. Ingen vind att tala om.

Lite underlig dager

 En kille före, men det var lyckligtvis en kille jag gått om ungefär 100 gånger genom åren, han spelade Kåbo och hängde med över till Upsalas mellanbana. Trevlig prick, vi växlar alltid ett par ord innan jag går förbi. Önskar jag vågade fotografera honom.

Sämre sving igen. Svårt förstå varför. Får liksom inte med mig överkroppen lika bra som igår. Det blir lite outside in igen. Inte jättekatastrof, så jag skall försöka jobba med smågrejer, timing.

Konstigt nog rätt bra score ändå. Och var runt på en timme. Närspelet är rätt stabilt i alla fall.

Åttonde, från bakom green. Bunkrar från stora banan i bakgrunden

Tourerna vecka 21-25

Lite mellanveckor, förutom US Open.

På Colonial vann Kisner, På Memorial vann Dufner, i Memphis vann Berger. Inga särskilt minnesvärda tävlingar och inga svenska topplaceringar. Spieth vann i Connecticut, River Highlands. Rätt kul bana och det blev ett särspel där han sänkte ett bunkerslag för att slå Berger. Hur Spieth vann egentligen är rätt oklart. Han puttade sämre än vanligt och hade många dåliga svingar, som brukligt.

Det stora svenska utropstecknet på EU tour var förstås att Alex vann PGA på Wentworth. Fick till en riktig kanonrunda den sista. Sen hade han lite flyt med att ledarbollarna fick skitväder efter att han spelat klart.

Karlberg blev 4:a i Tyskland, annars inget annat värt att nämnas från EU tour. Nordea på Bärseback regnade helt enkelt bort.


Erin Hills skrevs upp ganska skapligt inför US Open, att det var ett stycke land i Wisconsin som mer eller mindre skapats för golf. Men det blev sådär. Med regnande inför tävlingen var greenerna alldeles för mjuka, och även om "fescuen", den djupa ruffen var lite utmaning, och banan var lång, så var fairways generösa. Spelarna sköt sönder den. Hårdast av alla sköt Koepka som drev bollen sjukt bra, och kunde vinna rätt bekvämt. Lingmerth blev 21:a, han har varit den enda av svenskarna som fått till det hyfsat de här veckorna på PGA Tour, men inga topplaceringar.

Annat från golfvärlde

• Scoopet under US Open var att Mickelson skippad det för nåt tal som hans dotter Amanda höll som "Valedictorian". Varför har inte vi det här halvmagiska gamma psi kappa osv.
• Li Haotong blev lack på sin putter och kastade den i en damm. Hans morsa gick ut i vattnet och plockade åt sig den. Här skall inte tappas något ansikte, typ?
• Segergesten, nån slags hoppa upp och stöta mot varandra som Spieth och Grellar fick till efter bunkerslaget var faktiskt riktigt spektakulär... Berger kunde bara göra tummen upp.

Vackra mornar och vilt svingtestande.

Maj- och Junimornar. Redan vid halv sju, då jag oftast går ut är det varmt nog för en kortärmad tröja och shorts. Kalla händer är inga bekymmer.  Vädret har varit ostadigt annars, men jag har haft tur mina lördag och söndagsmornar. Någon annan enstaka golfare att passera, men här på Mellanbanan släpper alla snällt.

Jag befinner mig i en fas av än mer vilt svingletande än vanligt. Står hemma i trädgården och känner sköna grejer som jag försöker ta med mig. Men nu har det blivit lite för mycket av det goda. Gårdagens sving, då jag tänkte "John Rahm" gick riktigt skapligt, men fick ett högersläpp på femte tee(som så ofta) som satte myror i huvvet. Försökte vara "effortless" i impact, kändes väldigt bra hemma, men det funkade inte riktigt på banan. Är nu tillbaka i att dra ner vänsterarm som start. Får se om det blir nån sväng bort nån kväll, sugen testa.

Ja, Mellanbanan är ok, men det är med stor nostalgi jag cyklar förbi Kåbo GK, var ute på en tur tillsammans med hustrun. Det faller nästan en tår då man ser att de gräver upp banan, som låg så himla fint, för att bygga bostäder. Måste vi ha så jävla mycket folk i Sverige? Kan vi inte föregå med ett tryggt och behagligt liv här, som role models för andra kulturer, visa att de har fel i sina livsideer? Att lagom är världens bästa ord och att vi inte behöver några oroliga, härsklystna själar i den här världen? Att vi inte river upp och förändrar.

Nåja, nu är det vår i alla fall. Eller det börjar nästan kännas som om våren är över och vi är på väg in i sommaren. Syrenerna blommar och de första liljekonvaljerna är på väg att vissna. Men forfarande är de flesta i full blom. Jag plockar ibland ett par och ger till hustrun då jag kommer hem från rundan, och låter dem sprida sin söta doft av vår då jag lägger mig på sängen och tar min morgonfrukost.

Fina veckor på banan, har svingat bra, men...

Fyran, morgonsol 06.40

Har blivit morgonrundor på Mellanbanan så ofta jag kommit åt. Och ett par rundor i de sena vårkvällarna. Har svingat ganska bra, har försökt komma ned med klubban och sen glida igenom med höger axel. Det har gått ganska hyfsat. Men nu på morgonen, redan på banan vid 10 över sex för att hinna före sega gubben som börjat dyka upp så gick det sämre. Bra väder, 14 grader redan vid sex, och vackert väder. Gick hyfsat ett till fyra. Även om det långsamt har blivit fler högersläpp. Kände att något var på g. Och på 8:an blev det typ socket. Back to the old drawing-board.... Har tankar om vänsterarmens rotation. Får fila på det på gräsmattan.

Men hade ett par rundor för någon vecka sen då jag gick typ 5 över. Det har funkat det här med att dra ner vänsterarmen.
För pitchar, tänk att du sätter klubban upp och drar ner den.
Puttarna har inte haft riktigt rätt längdkänsla. Har försökt tänka "fram till hål", som dart, men det har inte riktigt velat sig.
Har hållt mig ifrån bunkarna, men hamnade i ett par idag. Gick inte alls...

Nian, morgonsol, igår

Men i alla fall, fina rundor. Man var ensam på banan vid halv sju för ett par veckor sen, nu måste man vara på plats en kvart innan för att hinna före snigelgolfarna... Banan, greenerna är i ett väldigt bra skick, fairways ser mest ut som ett torvupplag. mer brunt än grönt. Det behövs regn nu. Men att spela så här års är uthärdligt...

Nu börjar de här grabbarna visa framfötterna!

Tourerna vecka 20

Lite mellanvecka igen.
Men riktigt spännande på Byron Nelson, Four Seasons i Texas. Alla i ledarbollen hade chansen inför 72:a, Långa par 4 med vatten till vänster. James Hahn hade varit med i särspel om hans inspel gått i, vilket var fruktansvärt nära. Nu var det Day och Billy Horschel som fick gå tillbaka och köra särspel. Day missade en kortare putt, och Billy Horschel var överlycklig segrare. Bland annat av skäl nedan... Men ingen svensk klarade cutten.

På den mindre tävlingen på Sicilien dominerade länge Alvaro Quiros, den stilige, långtstlående Spanjoren, som haft svåra svingproblem och inte gjort ngt väsen av sig på länge. Han var också väldigt sned på slutet, tappade slag och hamnade i särspel med Zander Lombard, Boersydafrikan. Quiros vann till slut. Robert Karlsson spurtade och blev 11:a.

• Billy Horschel, som många amerikaner tydligen irriterar sig på, han är väl inte stonefacad nog, kom i rampljuset, inte bara med veckans seger, utan dessutom då hans fru gick ut med att hon är alkoholist, och att Horschel fått slita rätt hårt. Jag själv har alltid tyckt att han är en frisk fläkt.

vecka 19, Players

Det var nån liten, pytteliten tävling på europatouren som vi lämnar därhän, mest Challenge tourspelare. Och koncentrerar oss på

Players Championship på Sawgrass. Lite hade gjorts om, mest tydligt så är 12:an nu ett drivbart par 4. Det var blåsigt och svårputtat. Alla var inte förtjusta, det verkar ha varit lite FÖR majorlikt. Men jag tyckte det var bra ändå. Alex Noren försvarade de svenska färgerna bäst. Låg väl till inför sistarundan, kvaddade dock på de första hålen. Det är lite som om att han inte känner att han platsar. Men spelade stabilt mot slutet och blev 10:a. Segerstriden var kanske inte episk, med episka spelare Utan S.W. Kim, ung, disciplinerad Korean vann, Poulter, som varit osynlig länge hade chansen men gjorde en socket på inspelet till 18:e. Ingen stor årgång men en helt ok tävling. Man hänger med nästan som på en major. Jo, en riktig höjdare. Rafa Cabrera Bello blev först med en double eagle på 16:e. Firade med highfives med alla.

Lite mellanperiod nu, det är liksom en dipp efter Florida Swing och sen Masters. Lite transportsträcka fram till Sommarens större tävlingar.

Ett par bra niohålare i den sena våren.

Jobbar nu med att dra ned från toppen och få med mig högeraxel genom impact. Funkar rätt skapligt. Längden börjar finnas, men det är lite skakigt. Faktiskt är långa järnen bäst. Spelet runt greenerna behöver tränas på men puttarna är helt ok.

Dels en kvällsrunda vid 8, dagarna är långa nu. Sen en runda vid 6.45 i morse. Lite molnigt, enstaka regnstänk men helt ok, 7-8 grader varmt. En handvärmare i varje ficka.

En av de boende har byggt en brygga precis vid green.. Är inte rädda för en boll i groggen...

Vecka 18 - Wells fargo och plojtävling

Ingen mer upphetsande vecka.

På Eagle Point in NC blev det rätt spännande Brian Harnan kunde avsluta med lång birdieputt och fistpump för att slå DJ som åter spelade bra. Alex Noren var med länge, föll tillbaka sista dagen och slutade 31;a. Bästa svensk blev faktiskt Lingmerth med en 18;e.

Plojtävling i England. Golfsixes. Matcher om 6 hål. Inhyrda tjoare

Första morgonrundan utan handskar...

Äntligen en morgon utan frostvarning. Var igång runt 6.40. Lite blåsigt från Nordost ovanligt nog. Men dryga 10 grader i skuggan, och solen sken. Bara en tunn jacka på, och golfshortsen. Ganska torrt i backen, och fairways på mellanbanan är inte tipptopp. Greenerna dock ganska fina och hårda. Enstaka vitsippor utefter skogskanten, och de skira löven börjar visa sig på allt fler träd. Hemma i trädgården blommar både vitsippa, gullviva och kungsängslilja.

Först knackigt de första två hålen, sen kom jag på knepet, nästan lite Ärilasving, börjar nedssving med axlarna kvarhållna uppvridna. Slog över tre greener de sista 7 hålen, inte fel. Pitchningen känns som den svagaste länken just nu, blir att nöta hemma i trädgårn.

Tourerna Vecka 17 - Halv svensk seger typ

Jaha, så blev det en slags framgång i alla fall. New Orleans har börjat med parspel, två random gubbar spelade tillsammans, Själva formatet var ingen höjdare direkt tycker jag, skall det vara lag skall de också representera något. Nu kändes det bara urvattnat. Men kul att Blixt vann i alla fall, tillsammans med babyface Cameron Smith. Tycker det känns lite symtomatiskt att Blixt vinner så där. Han verkar genomtrevlig vid sociala grejer, småprat och annat i TV, men då han skall representera sig själv, typ i SVT så här han märkligt nervös och verkar inte alls bekväm. Han var ju gammal hockeyspelare på Hammarö, och det märks. En lagspelare.
Han är ju lite Spieth light, en kanonputtare med en so-so sving, och de dagar svingen funkar är han farlig. Och det var rätt mycket bra svingar från honom, det lilla jag såg.

I Peking, med utsikt mot muren, blev det spännande på slutet. Dylan Frittelli(coolt namn) försökte verka casual bakom sina solglasögon då han ledde med ett antal slag down the stretch men han skakade rejält och det blev särspel. Den härlige fransmannen Levy, som öser sina drivar så att Rory framstår som en Big Easy kunde sätta sin birdieputt och blev lika glad som då han vann för några månader sen. Den killen vill man ha med på Le Golf National nästa år!!
Rickard Karlberg stod för den vanliga topp-25-men-inte-topp-10 och blev 18:e.

Annars i tourvärlden. Inga större kioskvältare.

• Peter Hanson pajade tyvärr ryggen i Kina, låg bra till först
• Rickie Fowler vågade peta på en alligator. Stort.
• Av topp 16 på veckans LPGA var bara en inte Amerikanska eller Asiatiska

Tourerna vecka 16, Tredje roliga vinnaren på raken...

För två veckor sen Sergio, kommentar överflödig, förra veckan den sköne liraren Wesley Bryan, och den här veckan, ännu gladare än Sergio, Kevin Chappell som varit nära att vinna så många gånger och fick nu sätta den där precis lagom långa birdieputten för seger. Vansinnigt glad. TPC San Antonio, Texas Open har en riktigt underhållande avslutning med en tajt 15:e par 4, 16 en bunker på green, 17 drivbart par 4 och 18 med en bäck som delar fairway och ger intressanta inspel. Kalle P var länge med men sabbade allt på den korta 17:e. Slutade 16:e

Shenzen(bredvid Hongkong) bjöd också på en fin avslutning, särspel mellan Wiesberger och Fleetwood. Fleetwood hade spurtat, Wiesberger var i ledning men var svajig. Hade en hel del tur sina sista hål med drivar som var på väg i vattnet. Men kunde slå ett suveränt inspel från slänt ned mot vatten till alldeles nära pin och vann. Björk habil och kom 14:e

Men det var sanslöst länge sen det var en svensk top 10 på PGA eller EU.

Damerna levererar, Anna åter i särspel på LET i Spanien och nya Karlstadtjejen Jenny Haglund kom på en fin 8;e plats.

Annars:

• Tiger har fått ytterligare en ryggoperation...
• Amanda Balionis slog världsrekord i pikétröja
• Ett par rätt bra resultat lite i skymundan, Topp 10:or av Kinhult på CT och Stanley på Web.com

Squeal like a...

Pig. Skrik som en gris. Den sista färden. Läskiga lantisar från amerikanska landsbygden som går omkring och ser läskigt likgiltigt småleende men plötsligt kan dra fram hagelbössan. Lite Jägarna från norrland...

De med högt skriksomengrisindex:
Kris Kirk
Charley Hoffman
Boo, förstås
2 Glove Tommy

Finns fler men de är kanske de mest prominenta.
Förstås bara den image de har på banan, kanske för att behålla fokus, sen vid intervjun efteråt ser de hur genomtrevliga som helst, men på banan lite scary...

Finns fler?

Tourena vecka 15, lite mellanvecka

Lugnet efter stormen. lite avslaget eller vad man vill säga...

På Sea Island kunde trickspelaren och den sköna killen Wesley Bryan ta sin första tourseger. Luke Donald krigade och gjorde bästa resultatet på länge som tvåa. Ingen svensk gjorde något väsen av sig, Blixt 44:a.
Edoardo Molinari slog unge kariktatyrirländaren Dunne i kungens trädgård i Marocko. Bästa svenska bra insatsen på mycket länge relativt sin tidigare kapacitet gjorde Jens Fahrbring, mannen med fjunisgangsterlooken från Solletuna som efter en stark sistarunda kom på 13:e plats.

• Annars har Snabel-Erik Franzen tagit över som chefsredaktör för Golf Digest, det är väl det mest spännande som hänt i golfvärlden den här veckan.

Några 19:e man minns genom åren

Alltså, ölintag, måltider, fika eller liknande i golfrestauranger jag kan dra mig till minnes och som känns pratvärda.

• Visby GK, förra sommaren. Efter min premiärrunda i perfekt väder och med riktigt bra spel. Inte undra på att man var uppåt. Pytt och ett par stora starka. hustrun skjutsade till och från banan. Helt ostörd utsikt ner mot vattnet, solen stod så att det var en solgata in mot klubben, och ute på en brygga satt en man och läste, synlig bara som en silhuett. Karlsöarna borta i väster. Där mådde man gott!
• Ombergs GK, 2009. Ett arrangemang som kallades Speakers Corner Open med ett gäng från forumet på golf.se, som arrangerades årligen. Under middagen, där man både åt och drack meddelades det plötsligt "Nu är det grosspott". Ett helt middagssällskap får springa efter varsin klubba och sen var det väldigt muntert svingande. Nu preskriberat...
• Trelleborgs GK, 1986. Jag och en polare som åkte ner på en golftripp i skåne. Lite låga efter en runda på Trelleborg, Vi hae bokat Falsterbo, men då blev det åska hagel och drivis tidigt på vår starttid. Kom ut på Trelleborg senare då vädret lugnade sig. En sådär runda. Men sen satt vi i alla fall och tog varsin öl. Till saken hörde att "NP Möller" var en TV-serie som gick dåförtiden, i Malmömiljö. Där sa huvudrollsinnehavaren ibland till sin hund "Jao du, Kaalle, nöu geu vei nei ti Skiugan å tao oss en kop kaafe". Vi hade kört rätt hårt med det där "Jao du Kaalle", och precis då vi tagit varsin klunk öl hör vi från något bord bredvid "Jao du Kaalle", med betydligt mer autentiskt uttal än vårat. Vi garvade så att det sprutade öl genom näsorna...
• Halmstads GK, 2004. Det var första gången jag spelade en riktig prestigebana i södra Sverige. Hade spelat en tävling på Holms GK dagen innan. Sedan var det tre av oss som tog en runda på Fina Klubbens bana, den berömda norra. Riktigt bra spel och sen en trevlig pyttlunch ute på terrassen. Efter ett tag började mina bordsgrannar dra sig till minnes det ena och det andra slaget, och jag lyckades inte dölja en av mina uppenbara svagheter: Efter en golfrunda kommer jag knappt ihåg ett slag. De såg mig nog som mindre vetande efteråt... 

Vecka 14, Masters - Sergio!

Och första veckan i April är Masters! Både Stenson och Norén med, men ingen lycka. Stenson deklarerade rätt klart att han inte trivs på Augusta, bl.a. hur den klipps. Och hans sving är heller inte i högform.

Väldigt blåsigt första två dagarna, men helgen gick i fint väder och med blixtsnabba greener.

En vars sving var i kanonform var dock Sergio, som trots att han missade en massa av de där halvkorta puttarna han har svårt för, vann sin första major. Slog bollen otroligt bra hela sista rundan. Bara lite gnurgel ute till vänster efter utslaget på 13. Särspelshål med Justin Rose, som inte verkade alltför ledsen. Men Sergio var överlycklig. 73:e försöket kom första majorn i. Åter en minnesvärd major.

Minnesvärt från veckan :

• Sergios första major, förstås!
• DJ ramlade i trappen dagen före Masters, slog sig och fick lämna WO.
• Kuuch gjorde en HIO på 16:e sista dagen, highfivade allt han såg, och hade faktiskt viss segerchans.

Tourerna vecka 13

För en veckas skull var damtouren mer spännande än herrtouren.
ANA Inspiration som den heter nu förtiden, damernas första major på Rancho Mirage, med vattenhoppet. Blev dramatiskt då Lexi Thompson ledde, men fick fyra slags plikt efter en felaktig markering dagen innan, nån soffpotatis rapporterade tydligen. Blev naturligtvis helt förkrossad då hon fick reda på det runt hål 12 nånstans, men kämpade på bra. Så bra att hon blev tvåa, efter den onekligen bildsköna So Yeon Ryu, som fick göra hoppet.

Shell Houston open är som alltid lite lugnet före stormen före Masters. Russell Henley vann, ser rätt stöddig ut men gav ett väldigt sympatiskt intryck på intervjuer. Ingen svensk klarade cutten. Igen.

Minnesvärt:

• Soffpotatisen som sent lämnade in regelanmärkning på Lexi Thompson efter 3:e rundan, och spolierade festen.

Egen golf nu tidigt på säsongen

Hade en småspännande runda i Söndags, Det var tydligen frost, för att en äldre bangubbe ropade åt mig från första tee då jag var på första green. Lite sur först men sen kom vi på god fot med varandra. Jag fick gå och jogga där en stund men blev utsläppt vid 7.25 ungefär och spurtade mig igenom en kort morgonrunda på mellanbanan.

Svingen är hygglig. Jag drar igång med fötterna och försöker koncentrera mig på att vara synkroniserad, Fredrik-grepp. Men har lite svårt att säga mer än så just nu. Det blir en del till höger och faktiskt en del till vänster. Behöver hitta fler nycklar till en bra nedsving.

Lite minnen från tidiga golfvårar förr

Då jag började spela, på 80-talets början norr om Stockholm började alltid året med en sväng till Ulriksdal som alltid öppnade först av alla, kanske runt 16 april. En liten skitbana, men alla var som nyutsläppta kalvar. Sedan Viksjö, banan var som en leråker hela maj,

Efter några år byggdes Tumba-tältet i norra Stockholm, och det var ju käckt att slå lite vintertid även om det ofta visade sig finnas en hook gömd efter de där första 50 metrarna.

Jag flyttade till Linköping vid mitten av 80-talet och där vann man någon vecka på vårkanten. Vi åkte ofta ner till Jönköping, minns att jag spelade där, på sommargreener och sommarteer redan i mars. Kändes lite kontinentalt.

90-talets senare del innebar flytt till Karlstad och småbarnsår. Det var inte så mycket fokus på tidig golf de åren, har inget som helst minne av att försökt kommit ut tidigt och så.

Sedan millenieskiftet är det Uppsala. Småbarnsår i början där också. Men då hade vi Kåbo GK alldeles nära inpå, bara en kilometer från Uppsala slott, och där kunde man redan i mars gå ut och spela, om man spelade från ruffen. Det fanns en stor driving range-anläggning där det nu finns ett köpcentrum vid södra infarten, den öppnade riktigt tidigt, och det var där man slog årets första slag.

Nu sen allt stadsnära golfrelaterat lagt ner och lagts på is i Uppsala så är det bilen ut till Upsala som gäller. Självplock på rangen tidigt på våren, lilla pay och playbanan öppnar då snön är borta. men de bättre banorna tar rätt lång tid på sig, oftast en bra bit in i april, om inte maj.

Tourerna vecka 12

Egentligen bara en stor begivenhet den här veckan. Matchspelet WGC på Austin. Vilken kanonbana de hittat. Gillade i och för sig Arizona, men den här är vassare. vackert, böljande skogslandskap, som kommer ner till coloradofloden några hål på slutet.

Norén igång, och tog sig till kvartsfinal med fint närspel. Men där blev DJ för svår. Han var för svår för alla. Inklusive den annars numer hypade Jon Rahm. Ledde alltid med rätt många slag, för att sen ha en liten svacka i mitten, och sedan att dra ifrån igen. Gjorde, som han själv sa i segerintervjun, inga misstag. Är ganska överlägsen världsetta nu.

• Annars, lite intervjuer med Tiger, som verkar rätt modstulen och får sin ryggskada nu att låta kronisk. Men han skall ändå försöka komma till Masters.

Första vårrundan, lilla banan.

Jahapp då var det dags för årets första Sverigerunda. 13 hål på lilla banan. Klockan sju sommartid var jag på plats, uppenbarligen långt före alla andra. Lite is i backen men helt ok. Gick rättså bra. Par på knappt hälften av hålen. Startar med fötterna och drar igenom med allt i synk. Greppar som Fredrik lärde mig men vågar inte riktigt få fram händerna så långt. Närspel ett skämt på de här greenerna förstås. Men kul att lira igen!

Grågrönt som sig bör under första vårrundan. Längre än så här har inte våren kommit i Uppsala!

Och lite is kvar här och var. Men det smälter fort nu!

Tourerna vecka 11, damer och gubbar också.

Vecka 11 hade ingen Europatourtävling, allt fokus på API, Arnold Palmer Invitational, den här gången då utan Arnold. Som avled för en tid sen. Väldigt mycket nostalgi förstås, som sig bör. Vad det gäller spelet så var lite olika gubbar uppe och högg, men Kisner såg ut att ha spelet under kontroll då de sista nio började. Men det blev lite för många bogeys, och det blev ett ganska tätt race mot slutet, med Rory som attackerade bakifrån, och både Kisner och Charley Hoffman med mot slutet. Men lite i skymundan sänkte Leishman en lång putt för eagle på 16:e, visade sig räcka för seger.
Det har inte varit någon vidare svenskperiod bland elitherrarna och inte heller denna vecka. Stenson missade cuten och Noren hamnade 49:a. Måste tycka att Bay Hill är lite småtrist. Man kommer inte ihåg ett enda hål till nästa år. Tror den kommer bli en i flocken nu, det var Arnie som var tävlingen.

Däremot ett par bra resultat annorstädes. Anna Nordqvist vann i Arizona, sköt bland annat en 61;a tredje dagen. Persson, som tydligen siktar på att bli nye Langer kom trea på Seniortouren i Europa. Stabilt.

Lite vid sidan av var det väl inte så upphetsande, men ett par coolingar:

• Cody Gribble, från Texas, som gick fram till en alligator och ruskade om den. Såg inte helt smart ut, men ganska coolt.
  
• Phil var hos Feherty,  underhållande att lyssna på. Han är intensiv, Phil. Och såg rätt ball ut i skinnpaj.
  

Första egna golfen... sen 9 januari.

Då var snön hastigt och lustigt borta, här i Uppsala, och det blev årets första sväng till Upsala. Vädret skapligt, kanske 5 grader och lite halvklart. Hade sett på siten att rangen hade självplock och att lilla banan var öppen. Knallade bort till lilla banan. Naturligtvis fullt med folk. Så jag gick bara ett par var 1+9, minislinga.. Hyggliga slag, raka men ganska korta. 

Stora stängd, när öppnar den och mellanbanan?

Sen en sväng till rangen. De första tappra på plats, kostar inget, man får gå ut och plocka. Först lite halvhyggligt, men sen började det funka bra! Tog korrekta greppet med "händerna långt fram. till toppen. låter klubban falla lite, drar på med benen, och sen kan jag dra igenom överkroppen på McDowellmaner. Gav bra träffar. Lovande!

Men alltså, nu är det, om inget bakslag kommer, och det gör det ju. Igång.

Tourerna vecka 10 och lite annat...

Det var en riktigt het avslutning på Copperhead i Florida. Adam Hadwin, med ett oroväckande skägg, och det unga superlöftet Patrick Cantlay gick ut jämsides på sistahålet. Cantlay, som verkat grymt fokuserad drog ned den i bunkern i ett rätt svårt läge, och Adam Hadwin, Kanadicken, kunde vinna på ett säkert par. Stenson gjorde en habil om inte inspirerad insats och blev sjua. Han har blivit värsta topp-tiomaskinen. Påminner inte så lite, scoremässigt om sin också Fedexcupvinnande kollega Furyk. Många topplaceringar, få vinster. Det är nån Woods/Reedgnista som saknas...

Indian Open såg jag faktiskt inte mycket av, SSP, kul att uttala på Ståckhålsmska ledde alldeles för klart och försvarade sin titel. Fahrbring fick största checken för året med en 13:e plats.

Det mest notabla inom tourvärlden var väl:

• Att Cantlay tycks kommit igång. Ännu en rygg i fokus, förutom Tigerns. Han var ju högre rankad, Cantlay, än Spieth under hela amatörtiden, men har haft en svår skada på en kota i ryggen. Håller han kommer han bli en kraft att räkna med. Jävlar vilket fokus den pojken hade!
• Tigerns rygg, som sagt, tackade nej till Bay Hill, framförde ursäkterna för att han inte kan vara med på Arnies tävling året efter hans bortgång. Thomas fick faktiskt ta lite skit för att han inte är med där utan skall på bröllop. Lite väl hysteriskt.
• Stensons tvååriga dotter Alice som rymde från mamma och sprang ut till pappa mitt under spelet

Tourerna vecka 9

En stor tävling och en liten. Det var en succeartad premiär för WCC i Mexico City. Banan, Chapultepec, säg det tio gånger snabbt, visade sig vara en kanonbana och tävlingarna blev fina. Tyvärr drack Stenson kranvatten och fick Montezuma på sig, så något svenskt att tala om blev det inte. Istället en ganska tät avslutning, där Scousen Fleetwood drog i en fin sistaputt och tvingade DJ att spela bra på sista. Det gjorde han, Dustin Johnson vann igen, och befäste sin ställning som världsetta.

Småmysig tävling på ganska trevlig bana i Johannesburg. Alexander Björk låg bra i topp hela veckan, gick ut i ledarboll men föll tillbaka en smula. Dock en fin segercheck med femteplatsen. Vann gjorde den långtslående boern Dean Burmester, första segern på Europatouren, överlycklig.

• Det intressantaste som hände lite vid sidan var väl Montezumas påverkan på Mexicotävlingen...

Avromantisera Golfhistorien lite...

Det är lite så, att de avlidna skall bli några slags vackra små helgon. Som historieintresserad rent allmänt tycker jag det är ytterst olyckligt. Man vill förstå forntiden som den verkligen var. Och vad det gäller golf är det inte annorlunda. Man ser namn som Demaret, Bobby Jones, Walter Hagen och Tom Morris som några slags ofelbara små golfhelgon, kanske man vet att Bobby Jones kastade klubbor som ung, men annars bara romantiskt dravel.

Tänkte nu,  då jag kan anses blivit en smula... rutinerad att bidra lite, till att avkanonisera och avromantisera de spelare jag såg på 80-talet. Såg en del golf live då, oftast SEO som på den tiden hade en helt annan kvalitet på startfält än vad Nordea Masters har nu.

Jag lägger upp det som så, att jag använder en liten defekt min hjärna har, nämligen den spontana taggandet av medmänniskor som den utför. Jag sätter ofta ett "mentalt öknamn" på personer jag ser offentligt, och det gäller också golfare. Utgår från det öknamn jag gav spelaren och beskriver den.

"Grinolle" - Howard Clark. Jävlar vad den mannen gnällde och var otrevlig

"Lutet" - Mark James. Gick alltid med armarna framför sig i någon slags framåtlutad position, gav honom ett lätt gorillaliknande intryck.

"Sprätten" - Sam Torrance. Han gick välfriserad med en liten penna bakom örat. Liksom med magen först och fötterna slängande, gav ett intryck av att vilja vara några decimeter längre än han var.

"Surove" - Ove Sellberg. Berodde egentligen enbart på att han svor åt mig en gång då jag utan att göra något tokigt råkade uppta en del av atmosfären som han ansåg sig behöva. Lätt att ge ett dåligt intryck, Ove, och svårt att fixa det. Var nere med frugan på PGA National för några år sen. Då hjälpte han oss ur hissen som fastnat. Räknas på plussidan. Funderade på att påpeka det för direktör Sellberg men avstod.

"Arganders" - Forsbrand må ha blivit frälst på äldre dar men han hade inte en särskilt gudsfruktig vokabulär i förhållande till sin egna golf i yngre dar. Men en kille som det var kul att följa.

"Snällkrister" - Krister Kinell. Såg han några gånger, maken till sympatiskt person på golfbanan får man leta efter. Om man skull få den där drömfyrbollen skulle nog han vara med. Tillsammans med Kjeldsen och nån annan.

"Old Grumpy" - Montgomery, förstås. Det får inte bli som så, att han bara går till historien som mannen som vann Europatouren och aldrig vann major. Blev alltid lika glad då han blev tvåa. Maken till osympatisk typ på banan får man leta efter. Hade helst velat att publiken skulle ha fallit ned på knä och bugat sig i takt med att han kom gående längs fairway. Han må vara en habil kommentator nu men han var ett *sshole som spelare i förhållande till publiken i sin krafts dagar.

Naturligtvis mina personliga intryck, Montgomery kanske klappade hundar och små barn på huvudet, vad vet jag...

Tourerna vecka 8, och första minnet av Tiger.

Ingen mer upphetsande vecka. Starfältet på Honda, PGA National var stabilt men utan topp-5. Ricky Fowler kunde ganska enkelt vinna, kontrollerade för första gången en ledning inför sista varvet. Det är en häftig bana PGA National, där man enkelt kommer ihåg hål 13-18 med deras tydliga karaktär. Väldigt låg Pinehurstfaktor. Calle P 62:a, länge sen en topplacering för svenskar på PGA nu.

Bättre gick det för svenskarna i Johannesburg. Sebastian Söderberg slutade 11:a. Anton Karlsson från Uppsala var länge med i toppen sista rundan, men blev uppenbart knäckt av en fyrputt från ganska kort avstånd och rasade. Vann gjorde Darren Fichardt, den kraftige sydafrikanen med den märkliga svingen.

Inte så mycket spännande annat hände. Rory spelade ett varv golf med Trump var väl kanske det mest uppseendeväckande.

Kan ju dra en tidig grej från minnet. En kommentatorsröst, kan ha varit från Augusta. Minns inte ordagrannt men nåt i den här stilen var det. "Den här veckan är det med en kille som kallar sig Tiger Woods. Han skall vara något alldeles extra. Arnold Palmer och Jack Nicklaus satt och pratade om den här unge mannen, och de var överens om att han skulle vinna lika många tävlingar som dem tillsammans". När kan det här ha varit? 1994? Minns min första reaktion - vad är det för en idiot som inte vill använda det namn som hans föräldrar givit honom. Måste vara en stöddig typ.

Tourerna vecka 7 och det runtikring

Riviera var väl huvudnumret denna vecka. En hel dag regnade och stormade bort, men de lyckades slutföra 72 hål, med väldigt mycket spel på söndagen. Dustin Johnson slog driver som jag aldrig sett någon göra förut och vann väldigt komfortabelt. Blev världsetta på cupen. I segerintervjun så var han dock (det är han aldrig) särskilt exalterad över det. Nåja, alla trivs kanske inte med en mick upptryckt mot käften. Roligast annars var väl annars att Wesley Bryan, en av trickslagsvideoskaparna Bryan Brothers kom på en topplacering.

Om Dustin Johnson var lite andefattig i sin segerintervju var Brett Rumford raka motsatsen, då han vann i Perth. Maken till varm och sympatisk segrare får man leta efter. Men klart, vann i sin hemstad och segern betydde mycket för Rumford som har fått kämpa för sitt kort på europatouren. Intressant format, med 6-håls matchspel efter "cut" tredje dagen. Lite plottrigt först, men då man vant sig var det riktigt kul att se match efter match.  I den tydligen stekande, australiska värmen. Till och med australierna klagade... Men jag gillade att se golf på det formatet och många andra verkar också gjort det.

För andra veckan sorgligt svenskt resultat, inga med och spelade sista dagen. Alex Norén kanske största besvikelsen. Inte heller de svenska tjejerna i Australian Open kunde göra sig gällande. Dags för Sagström att presentera sig på högsta nivån? .


Men det mest anmärkningsvärda under veckan:

• Ingen Couples på Riviera. Vann dock på Champions, så lira kan han fortfarande
• Dustin Johnson ny världsetta
• Kul nytt format i Perth-tävlingen. 6-håls match sista dagen. Klart fungerande format, kanske något för framtiden?
• Tiger Woods är tydligen för ryggskadad för att ens vara med på presskonferenser. Slut?
• Stekande hetta i Perth och storm i Los Angeles. Men det stoppade inte spelare och publik.
• Väldigt stiliga damer var med och gjorde upp om segern i Australian Open för damer. Gubbsjuk ? Jajamän. Men är det dammodet för golf som numer bättre framhäver damernas skönhet? Wesley Bryan var också snygg i sina rosa brallor, så...

Tourerna vecka 6 och lite annat

På Pebble Beach var vädret tämligen varierande, dimmor, avbrott. Men det var Spieth som spelade bäst och kunde vinna ganska bekvämt. En vecka med fungerande sving och normalt närspel räckte. Men visst är det en läcker bana, som man gärna skulle vilja spela...

I Malaysia var det mer spännande. Halvsvensken Willet ledde inför sista dagen, men spelade inte sin bästa golf. Det avgjordes rätt häftigt genom att Fabriken Zanotti sänkte en eagleputt på det avslutande par-5-hålet. Lipsky hade i det läget greppet. Hade kunnat fixa särspel med en birdie, men lade sitt andraslag i bunkern på nyss nämnda 18:e och kunde inte göra en upanddown.

Inte alltför ofta det händer, men inte en enda svensk klarade cutten på vare sig PGA eller European. Nu var inte Stenson eller Noren igång, men ändå!

Bästa svenskresultatet var nog halvindiern Chopra som fick en topp-10 i Web.com tävlingen i sydamerika. Har spelat skapligt i Asien också, kanske är på väg tillbaka?

Annars var det lite vanligt plojande av Bill Murray på Pebble Beach. Justin Timberlake var centimetrar från att göra en HIO på berömda 7:e. Och i Florida var en kille tvungen att dänga puttern i huvvet på den alligator som bet tag i honom som lunch.

Hemifrån meddelas det att frisbeegolf är friskvårsbidragsgiltigt men inte golf. Day är världsetta och Stenson, som har 3 segrar och 14 andraplatser de senaste åren är 4:a.

Tourerna vecka 5 och snackisarna

Fina tävlingar den här veckan, både i Dubai och Arizona, Phonenix. Tyvärr gjorde inte nån HIO på 16:e, men det buades traditionsenligt för puttmissar. Jon Rahm som gått Arizona State var nog mest spektakulär då han spelade med en "Rahmbo" tröja i Arizona states färger.

Vann gjorde Matsuyama som slog Webb Simpson i ett särspel. Matsuyama kan nog sägas varit den bäste spelaren i världen sen i höstas. Väldigt stabil i topp 10 och många segrar. Jonas Blixt 52:a.

I Dubai var Tiger Woods åter det stora paradnumnret, men han föll bort med ond rygg efter att ha spelat dåligt första dagen. Är-han-slut? Istället blev det lite en duell mellan Sergio och Stenson, eller rättare sagt försökte Stenson i sistaboll ta ikapp Sergios ledning. Inför 15:e hålet skiljde bara två slag, men där slog Stenson bort sig och Sergio slog ett suveränt utslag till decimetrar ifrån. Game over. Stensons normalt så säkra sving stod inte riktigt att känna igen, många missar. Det var puttningen som gav andraplatsen kan man säga.

Snackisarna :

• Tiger Woods förstås, som åter föll ifrån med dålig rygg och undringarna om han är slut
• Sandstorm stoppade Dubai
• Nytt rekord i antal besökare till Phoenix open, nästan 200.000 bara på fredagen.
• Det vanliga tjoandet på 16:e på Phoenix, dock ingen HIO i år.

Tourerna vecka 4, och det runtikring

 

Alla slag från Tigern första PGA-runda

Då var Tiger Woods igång igen. Spelade Torrey Pines, klarade inte cutten, svingen såg ringrostig ut. Däremot var närspelet bra. Vi får se hur det går i Dubai nästa vecka för honom. Nej, istället gick Jon Rahm, förut rankad etta som amatör superstarkt på slutet, sänkte en lång eagleputt på sista hålet, fistpumpade och kunde se de sista bollarna förgäves komma ikapp. Blixt låg bra med länge men dalade till 20:e plats, för många bogeys sista rundan.

Mycket bra tävling i Qatar, gillar den banan bäst av ökenbanorna där. Hålen mot slutet kommer man ihåg lätt. Framför allt 16:e, drivbart par 4 med en liten bergsknalle framför green. Spännande mot slutet, och Lagergren hamnade i särspel med Wang och Van Zyl. Wang, som dominerat tävlingen vann ganska rättvist. Men Lagergren gjorde åter bra ifrån sig. Man fattar inte hur det går till då han missar cutter. Verkar ha alla delarna i spelet, inklusive längden trots att han är en liten knatte. Man måste lyfta fram Van Zyl här också. Det långa spel han tog fram sista dagen med sin underbart avlslappade sving var i absolut världsklass.

En massa amerikanskor var högst upp i LPGA, hade sydkoreanskorna semester?

Roligast denna vecka? Rahms långa eagleputtar och Van Zyls underbara långa spel. Inga mer spektakulära lustifikationer...

Årets första inlägg, lite kul och Tourerna vecka 3

Jaha då var det dags för årets första inlägg. Det blev ingen golf i November eller December, snön kom tidigt. Men en sväng på Playitas Golf under en träningsresa till just Playitas blev årets första runda. Rolig bana, men fairways i uruselt skick. Fick till en semestersving på rangen dagen innan, så jag gick runt utan att tappa alltför många bollar... Här är 19:e hålet, med utsikt mot Antarktis:

Nu dröjer det väl ett par månader innan man rör en klubba igen, om inte för att provsvinga i snön lite.

På tourerna har det börjat lite lätt. Justin Thomas vann dubbelt på Hawaii, och ett par mindre intressanta tävlingar i sydafrika. Men förra veckan blev det mer intressant.

I Abu Dhabi var ingen svensk direkt inblandad i segern, men Stenson och Hansson kom 8:e. Även Björk och Noren gjorde bra och kom 13:e. Björk har verkligen varit stabil i sin Europatourstart. Segern togs hem av Scousen Tommy Fleetwood i en ganska tät duell med flera spelare. Man fattade inte ett ord av vad han sa i segerintervjun.

Hudson Swafford, stabil men utan segrar var mycket belåten med sin seger i den mindre Californientävlingen, Och där fattade man varje ord av segerintervjun. Nordengelsmän har världens mest obegripliga engelska. Anglikanernas svar på Danskan... Lingmerth var 34:a